Igår när jag lade mig hade jag full kontroll på min tillvaro. Det är nödvändigt när man skall förflytta sig till andra halvan av jordklotet och stanna där i ett halvt år. Jag är ju kvällsmänniska, men har varit stenhård på att komma i säng i tid på kvällarna den senaste veckan då jag har varit tvungen att stiga upp tidigt. Inget undantag igår – släckte lampan halv två och ställde klockan (numera telefonen) på 8.00. Staplade upp och åstadkom en kanna te, fick på mig kläderna och kvart över tio var jag i Södertälje. Tre kvart före utsatt möte med en ”hörmänniska”.

Alla klagar ju på att pendeltågen alltid är försenade – vilket de inte var. Jag lyxade till det med en kopp kaffe och en croissont (hur nu det stavas – antagligen inte så här för det ser konstigt ut) medan jag inväntade min avtalade tid. I god tid gick jag dit och anmälde mig och en finnig ung man talade om för mig att jag skulle vara där först kl 15 – inte kl 11 …

Jag skall inte försöka förklara för er hur jag hanterade detta besked – mina minuter som är planerade in i minsta detalj dessa få återstående timmar jag är kvar i Sverige. Den unge mannen skakade på huvudet och meddelade att alla tider var upptagna och det gick inget att göra. Inte ens när jag talade om att jag reste hela vägen från Stockholm. ”Jag vet hur det är – jag pendlar själv varje dag …”

Jag tog mig tillbaka till stationen, ett tåg skulle precis avgå och jag sprang för att hinna. (Sprang och sprang – det gick lite fortare i alla fall …) Precis där perrongen började stod det med stora bokstäver att man inte fick passera gränsen utan giltig färdbiljett. För några sekunder visste jag inte hur jag skulle göra. Skulle jag springa tillbaka och försöka hitta en biljettkontroll eller skulle jag hinna med tåget och chansa …? Jag valde det senare och tillbringade resan med att försöka hitta på en giltig förklaring vid eventuell kontroll.

Hem igen och jag hann fixa lite med min packning – dvs det handlar inte om att packa en väska, det handlar om att stänga ner en lägenhet i sex månader och att försöka komma ihåg vad det var som jag tänkte att jag skulle ta med. Det är naturligtvis glömt och det som jag så ordentligt skrev ner på lappar – dessa finns antagligen någonstans, men var. Vet i alla fall att baddräkten är kvar ute på ön och det gäller för fler prylar.

Det är ganska spännande att gå igenom lådor och ”högar” – så många fantastiska saker jag har – som jag bara älskar – men pga av vikten kan jag inte få dem med mig och när jag kommer till Sverige är det inte aktuellt – då skall vi ju ha sommarlov ute på ön.

Efter drygt en timme var det aktuellt med ytterligare en resa till Södertälje. Jag har nu varit i denna stad tre gånger inom två veckor. Innan dess så har jag i stort sett aldrig varit i stan. Jo, min dotter är faktiskt född på Södertälje BB – men då var jag inte ute på stan precis.

Mitt ärende idag var att prova ut hörapparater – vilket jag nu gjort – får se om det påverkar vardagen för mig …