Vilken dag..!  Trist, stressig och hårt arbete. När den nu äntligen är slut, så är maken och jag, detsamma.

Vi har nu stängt stugan, ett trist arbete som alltid tar längre tid än beräknat, det verkar dessutom ta längre o längre tid för varje år. Kan det bero på att egentligen så skulle vi vilja stanna kvar …?  Vet inte, det är i alla fall alltid med sorg i hjärtat. Som alltid så är det något som hakar upp sej. I år var det bastun – en stuga som ligger halvvägs upp på berget, vilket gör att där placerar vi båtmotorn och i år dessutom vedklyven. Två supertunga apparater som är ett h-e att få uppför berget. När vi skulle låsa, så gick det inte att låsa. Låskolven gick helt enkelt inte in i det lilla hål i karmen som den skall gå in i… Vi hämtade kofoten, konstaterade att karmen låg lite för lågt för kolven – hur nu det uppkommit under sommaren. Vi lyckades inte och efter en halvtimme så gav vi upp. Maken gav upp totalt och struntade i allt – han var så slut av allt bärande. Han hade tömt våra vatten tunnor på några hundra liter vatten, vattnat behövande rabatter, vilket betyder att han burit dessa liter kors och tvärs över tomten.

Jag som haft innetjänsten, dvs dammsugning, våtorkning, tömning av kyl o frys, var inte fullt så slut i ryggen, så jag var äppelhurtig och genomdrev att vi flyttade dessa två prylar, motor och klyv, uppför berget med hjälp av skottkärra. Fattar inte hur vi orkade. Den som var i övre delen av kärran fick böja sej och jobba i knähöjd, den andre fick försöka lyfta för att kompensera – vet inte vilket som var  värst, lika illa skulle jag vilja säga. Vi fick i alla fall upp apparaterna och helt slut så fortsatte vi totalt ledbrutna med det resterande. Det innebar att skaka alla mattor, sängkläder, dynor och lägga dem högt, så att sorken inte kommer åt. Sätta upp stöttor mot eventull snö på altanen osv, osv, osv… Tömma vattensystemet, fylla med antifrost i govlbrunnar och vattenlås, lägga ut vitlök (mot sork – skall hjälpa enligt en del), lägga ut riktigt råttgift – inneslutet i specialförpackning enligt Anticimex …

Ja, jag tror att vi inte glömt något – jo, den den trådlösa telefonen sitter fortfarande inkopplad – men det får vi ta.

Nu står alla prylar här i hallen och vi kryssar oss fram, så nu se vi fram emot de följande dagarna då vi skall förvandla detta till ett hem och dessutom packa för ett halvt år och stänga lägenheten för samma tid …

Grannen pekar på all packning, det det var lika mycket till …

Det var dessutom inte så mörkt som kameran ville ge sken av, här är rätt ljus – men skärpan …

Fick med mej den sista sommarfägringen – ljuvligt, resten hamnade dessvärre på komposten …

Ännu en underbar höstdag. Maken donade utomhus och jag gick igenom lådor och garderober för att ha koll på om där är något som skall med i packningen. Konstaterade att mössen/sorkarna har varit i en av byrålådorna – jag hade själv varit i den byrålådan för en vecka sedan och då fanns inga spår. Men måste tillstå att jag trots allt blir ganska impononerad att de överhuvudtaget lyckats ta sej in i just den lådan, den tredje från golvet… Blir lite nervös när jag tänker på hur vi skall kunna hålla dem borta hela vintern. Jag kommer ju, naturligtvis, att lägga ut mina vitlöksklyftor – men vet inte om det hjälper eller inte. Har litat blint på denna metod, men har nu hört om de som kommit tillbaka till sina stugor och som har haft mössinvation, mössen har helt enkelt ätit upp vitlöken …

Maken har tömt blomkrukor idag, så trist … det är ju oåterkalleligt, men några blommor är ju bara så fantastiska just nu. Maken är mer hårdhudad än jag, han försöker tala om för mej att efter första frosten så är de förstörda i alla fall. Jo, jag vet det – men … Mina rosmariner är så stora o fina, femtungan är helt otrolig – har aldrig haft sådant fint exemplar tidigare. Känns lite konstigt att de skall hamna på komposten – jag försöker intala mej att åtminstone en rosmarin kanske jag kan ta med mej ner i resväskan. Det har jag gjort tidigare. När vi bodde i Ghana tog jag med mej en rosmarin från Sydafrika, jag spolade rent rötterna och packade in den i en plaståse i ett tomt hushållspappersrör. Men nu skall vi flyga via London. Och om det är någon flygplats som har säkerhetskontroller bakom varje hörn, så är det just i London. Vet inte om det är möjligt att få med en krukväxt – även om jag spolar rent rötterna. Maken talar om för mej att jag är fånig – ”det finns ju hur många rosmariner som helst att köpa i SA”, han har rätt, men just den här …

Ja, vi bestämde oss för att stanna en dag till här på ön. Vi trivs så bra och det är så ljuvligt när vädret inbjuder som det nu har gjort i två dagar. Men imorgon är det oåterkalleligt – då skall vattnet tappas ur systemet, sängkläder och mattor skall rullas ihop och förpassas till mössfri plats, golven våttorkas och ….. Ja, allt kommer att bli så tråkigt och otrevligt, så vi kommer att längta till den stund grannen tar oss över vattnet till fastlandet. Vi drar upp vår gamla plåtbåt på ön, vilket gör oss beroende av grannen att komma härifrån och att komma hit igen till våren.

Maken vägrar att ge upp sommarkänslan, han älskar att titta på fåglar. Men nu flyttar fåglarna…

Min femtunga …

Mot komposten …

En stund i eftermiddagssolen, sista gången för i år …

Det tog en stund i morse när jag vaknade innan jag förstod var jag var. Men när jag insåg att jag var på ön, och att det var strålande vackert ute, så kändes det inte helt fel. Jag satte igång att tvätta det sista, lakan, handdukar mm. Visserligen kommer vi att ligga en natt till i lakanen, men jag inbillar mej att det är lite bättre med bara ”lite begagnat”. Det är ju sorkår i år och den här veckan har jag sett tecken på att de varit inne – även när vi varit inne…

All tvätt hann inte torka idag, det berodde nog mest på att solen står nu så lågt, och att klädstrecket låg i skugga på eftermiddagen. I somras så hade det full sol och tvätten torkade mellan maskinerna, så nog märks det att det är höst. I morgon sätter vi igång med den ”stora” stängningen, idag var det lite mjukstädning bara. Dessutom så skulle jag passa på att ladda ner en massa från nätet – igen – till nya datorn, medan jag har nätverk. Det gick som en dans och jag var så glad, tills jag skulle kolla allt – då var något fel, fråga inte mej, men jag var tvungen att göra om det hela och ladda ner i annat program – tror att det är rätt, om inte så måste jag låta det vara.

Ja, hösten är här till vissa delar, men gräsmattan växer så det knakar – maken trodde att det var färdigklippt och har ställt undan gräsklipparen. Vissa buskar och träd har sommarfägring, medan andra visar tydliga tecken på att de redan gått i vila. Själv har jag nu kommit i uppbrottstämning och känner att jag gärna kan hoppa över denna vecka och bara åka iväg. Har nu insett att det blir ingen mer svampskog för mej, kanske jag inte missar något – men spänningen …

Fortfarande finns det lite sommar att hämta …

Ja, även solen glittrade sommarlikt i vattnet …

Men nyponen och den tidiga solnedgången visar att det är höst …

Liksom brasan på kvällen….