Gissa om jag velat sova i morse, nu kan man kanske tro att det skulle bero på gårdagskvällens aktiviteter, men så är det absolut inte. Det måste bero på min pågående infektion. Maken väckte mig, jag somnade om och så höll vi på till strax före kl. nio. Då skulle Hilda komma. Jag var beredd på att sova vidare ändå, men visste att det inte skulle fungera, så jag masade mig upp, hann sitta på balkongen en stund och sola mitt bleka ansikte, innan hon kom. Jag skulle verkligen behöva få lite färg i ansiktet, man blir inte brun av att sitta framför en dator, även om en del påpekar vilken strålning man utsätts för.

Maken och jag gick ut för att äta frukost, som vi gör då Hilda ockuperar köket. Man får bara plats två stycken där, men med hennes typiska afrikanska bak och min stora lekamen, så blir det fullt. Alltså enklare att gå ut. Vi satt ute på balkongen på en av våra favoritkrogar i grannskapet och blev ompysslade med kaffe och frukost, medan vi studerade gatulivet. Där är så mycket att titta på så det tob mer än en timme att få i sig frukosten.

Jag gick förbi frissan för att beställa tid, och hon hade tid meddetsamma – det bästa med lågsäsong, som det är här nu. Kanske inte så roligt för dem som bor här, men för oss. Så inom en timme var jag friserad. Hon blåste och krullade med mitt raka hår, så nu har jag ”lockar” i nacken. Jag som alltid tidigare har önskat mig lockigt hår, men nu har jag haft rakt hår så länge, så jag är inte så säker på att det är så jag vill ha det …