Jag var lite trött när jag vaknade imorse, visste inte riktigt vart jag befann mig, men konstaterade rätt snart – duktig flicka – att jag var här i CT. Maken hade redan stigit upp och jag stapplade också upp, men någon spänst i stegen fanns inte. Det blev en mugg te och sedan gjorde jag min plikt och kollade mailen. Där var några som ville ha kontakt, men …

Efter en stund ringde telefonen och i andra änden var det en pigg Swea (det visade sig senare att hon var inte heller så pigg …). Vi skulle träffas för att åka till den ”norske importören” av norsk lax. Det bestämdes att jag skulle ta bussen en bit på väg och så skulle vi, tre Sweor, ses på morgonkaffe innan vi fortsatte vidare.

Jag tog bussen, steg av en hållplats för tidigt, men det var så ljuvligt väder, så det gjorde inget. Några timmar tidigare hade det regnat enligt maken som var vaken. Nu sken solen och temperaturen var precis rätt. Vi drack vårt morgonkaffe utomhus och sedan bar det av mot den norske agenturen som ser till att vi har Norweigan Salmon här i CT.

”Direktören” själv var tyvärr upptagen hela dagen av The big Boss fra Norge och fick inte störas enligt personalen. Vi gjorde våra personliga inköp – så nu har jag en färsk laxsida (varav vi åt två bitar till middag i dag), 500g gravad lax, en burk med färska, kokta räkor och en burk med röd kaviar till ett hyfsat pris i jämförelse med där du kan köpa detta över disk.

När vi skulle betala så fick vi träffa The Big Boss i alla fall. Han skulle på lunch, så vi utbytte en del åsikter till framtida samarbete och han gav mig sitt kort. Vi får se vad som kommer ut av detta. Den ena av Sweorna hade påpekat att det var så svårt att förstå vad han sade, men jag har ju levt ihop med norrmän i fyra år, så det var inga som helst problem att förstå honom …

Vi skar två bitar av laxen till middag och den var faktiskt mycket god …