Det blev morgon under körsbärsträdet imorse. Men det är bra tyst i naturen nu, en o annan fågel som varnar för grannens katt, kråkorna som ger sej till känna ibland. Inte mycket båttrafik på vardagarna heller, det är i stort sett bara grannarna. De som börjat sitt arbete igen, efter semestrarna, lämnar innan vi är vakna. Vi andra, mest gamlingar, drar i väg  i våra båtar vartefter vi vaknar för att hämta tidningen på fastlandet. Sedan sitter vi och läser den i några timmar. Antagligen gör de andra detsamma.

Idag skulle vi iväg och ta TBE-vaccin. När vi satt där och pratade med distriktssköterskan, så misstänkte hon att jag kunde ha Borelia. Jag har vissa av symtomen sedan några dagar. Så i samråd med doktor per telefon, så bestämdes det att jag skulle avvakta några dagar och se om det gick över. Om inte måste jag ta prover. Snopet – när vi nu äntligen kom iväg. Vi har varit på väg sedan förra sommaren …  Maken fick sin spruta, han avslutade sin kur mot Borelia igår, den andra för i år. Vi fick veta att det inte alls är självklart att man får en röd ring runt bettet, som är typiskt för Borelia. Så nu vet jag inte hur man skall kunna kolla och komma iväg i tid. Förbaskade fästingar, även om de är färre nu än för några år sedan, men det räcker ju med en som är smittad. Funderade ett tag på om det var möjligt att gå ut med sprayflaska med insektsmedel och spreja på hela tomten, men den är ca 4.000 kvm, så …

Vi svlutade dagen med en liten festmåltid för att göra oss lite glada. Vi grillade kött som toppades med getost och en rosmarinkvist. Till det serverade vi blomkålsmos, låter äckligt, men är så gott, och en sallad. Efter det fick jag se en engelsk deckare, så nu är jag glad igen …

Dessa hibiskusar gör mej också glad …

… liksom denna ampel med femtunga, begonia och lobelia …