Just nu sitter jag på balkongen och skriver. Det är 30 grader varmt och skönt. Måst antagligen gå in snart, batteriet behöver laddning, men jag fortsätter så länge det går. Vilken person, i Sverige född, går inomhus om det är varmt på balkongen. Det spelar ingen roll att det är mörkt. Jag har sällskap av månen, som snart är full. Maken har just dragit sig tillbaka – han har normala kvällsvanor.

Idag har vi varit med våra vänner i Waterfront. Det blev en avslappnad dag med restaurangbesök och mycket njutande. Ingen shopping. Vi åt en fantastisk lunch på en av våra favoritrestauranger, en italiensk vi lärt känna sedan några år tillbaka. Det är tur för vår absoluta favorit, Hildebrand, en restaurang vi lärde oss tycka om redan 1993 när vi var här första gången, har gått i graven. Den är totalt utblåst och har blivit en modern variant nu, som ska tilltala den yngre generationen. Antagligen inte fel, men ingen atmosfär. Våra gamla kypare, som vi kände och som var med under alla år, var nu puts väck. Särskilt känner vi för en Klement, han träffade vi redan på 90-talet och han har alltid kommit fram och hälsat oss välkommen i alla år. Undrar vad som blivit av dem, arbetslösa? Nu är det bara en massa ungdomar, inget fel på dem – men vi saknar lite det gamla …

Även båtflottan, dvs utflyktsbåtarna, har ökat i antal, även om den gamla segelskutan som fanns redan -93 med sina röda segel fortfarande finns där. Men den gör sina utflykter med hissade segel för motor – man hinner med fler turer så …

Turerna till Robben Island pågår – dyrare än någonsin. De har strulat på i alla år. Går de, eller går de inte? Maken och jag har aldrig varit där och har heller ingen önskan att göra det – nu avskräcker priset.

Nu var det dags att ladda batterierna, men jag drog en skarvsladd istället och sitter kvar här ute. Var duktig i går och kom i säng i tid, men hur ska det gå till i kväll? Vem vill missa denna underbara, mjuka och mörka värme – inte jag …