Som jag skrev om igår, så bordade vi vårt nya flygbolag. Planet var av senaste modell, alla hade sina egna video/film-skärmar, med ett enormt utbud av filmer, tv-serier och spel. Min uppfattning är nog att inte var det tanter över femtio som var målgruppen. Man kunde till o med koppla upp sej mot cyberrymden, telefonera och … man kunde skicka sms – inte bara till jorden, utan även till någon medpassagerare. Maken som lagt märke till detsamma, påpekade att varför skulle han skicka sms till mej, den enda som han kände ombord. Vi satt ju bredvid varandra … (Även om han velat, så skulle han inte ha kunnat .., min kommentar 🙂 …) Undrar om det var någon som fick ett sms från en medpassagerare. Undrar också om jag skulle ha uppfattat denna tjänst som något oerhört modernt och nödvändigt för ca 30 år sedan/”nånting”, och kanske suttit där och hoppats på ett sms från en medpassagerare.

Vi var i stort sett mycket nöjda med flygbolaget, bortsett från våra platser, men det gäller att se till att få annan plats på hemresan. Planet landade på tid, men ute på plattan, så vi fick åka buss. Passkontrollen har aldrig gått så smidigt, 10 minuter, men sedan väntade vi på väskorna… När vi äntligen fått våra båda väskor så hade vi 30 minuter på oss att ta oss till inrikesterminalen. Gissa om vi utvecklat talangen att ta oss fram mellan långsamma resenärer med bagage vagn. Vi kom till terminalen, och fick till besked att det gick inte, att de inte kunde boka om oss – vi skulle få betala en ny biljett… Jag hade ett litet lätt utbrott, när maken konstaterade att vi nog inte står vid rätt incheckning, visserligen fortfarande South Africans logotype, men det gällde ett annat flygbolag. Det borde kanske också tjänstemannen konstaterat då han tittade på biljetten … Vi sprang över till den rätta disken, där man konstaterade att vi inte skulle få komma med – det var nu bara 10 minuter till avgång. Man bokade om oss, men alla plan var fullsatta, så det fick bli standby…

Några änglar till tjänstemän lyckade få med oss på nästa plan, men då kom inte väskorna – de hann inte med. Så vi rapporterade detta till disken för missat bagage. Där fick vi veta att de skulle landa om fem minuter med ett annat plan, ville vi vänta eller skulle de skicka dem. Vi valde att vänta, vilket fick till följd att, maken som redan ordnat med transport, fick ändra detta. Väskorna kom, och sedan fick vi vänta på den uppskjutna ordnade transporten, men till slut så stannade vi utanför vårt hus och fick hjälp – naturligtvis, vi är nu i Afrika – med att få väskorna in i lägenheten. Så puuh … Nu är vi här!!

Kvällen avslutades på Jimmys restaurang med deras super,supergoda grillade revbenspjäll.

(Skall lägga upp lite bilder senare – är så glad att jag lyckats komma in på vår mobila uppkoppling – inte helt enkelt med bara tillgång till ett dåligt minne som skall minnas hur man gör och alla koder … puuh )

Här kommer vi …

Trots ”gigantisk” och finurlig avspärrning av balkongen så … Jodå, duvan var där …

… och hade lagt två ägg …