Egentligen vet jag inte vad jag skall skriva, nu börjar luften går ur. Dvs. jag har nu varit på helspänn, och försökt vara positivt laddad – även när det inte fungerat – i två veckor drygt. Visste innan att det skulle bli jobbigt, men det hjälper inte – allt sker i mitt hem, jag måste vara där, måste fungera och till o med sova i dammet och eländet.

I morse kom målaren tillbaka, han hade med sej en liten slipmaskin, likadan som jag har, och han slipade och slipade. Han kämpade på ganska tappert, sedan så städade han noga och torkade upp dammet.Ovanligt med afrikanskt mått mätt. Han lackade och jag trodde att det skulle gå några timmar innan nästa strykning, men icke, han skulle väl iväg på nästa jobb… Resultatet, ja, det blev inte sämre av att maken råkade kliva där och sätta av sitt fotavtryck … Till hösten skall vi ta hit en golvfirma som får använda starkare slipmaskiner, tror att där ligger problemet. För den målare som var här idag är duktig och lyckades förbättra resultatet åtskilligt …

Sedan kom näste problem – hur skall vi ställa våra möbler? Det är inte klart än, men vi har tömt sovrum o gästrum på alla inhysta attiraljer. Nu står det på ett sätt – får se om vi tycker lika imorgon. Sjläv skall jag i säng – bilderna får jag lägga upp i morgonbitti … (nu ligger bilderna där)

Sovrummet i ”upplösning” …

Det är mycket som skall kopplas …

Vi tog oss en mysig stund med en ”rulle” ett glas vin, tyckte vi var värda det …

Måste visa vår amaryllis, från julen, som nu blommar en tredje gång …