När jag lagt mig igår kväll så hade jag svårt att somna, så jag låg och försökte tänka på trevliga saker, då brukar jag somna. Kom då in på julen och vad vi skulle göra – kom då på att jag inte sett mitt ”gamla” CD-fodral. Det har jag alltid med mig vart än jag reser. Där ligger alltid mina viktiga cd-kopior beroende på vart jag är på väg. Nu låg där bl.a. backup på bilder (barnbarn m.fl) och vissa filmer (Karl Bertil Jonssons Julafton, Kalle Anka mm) som jag vill veta vart jag har. Jag steg upp och konstaterade det inte fanns där. I år var det dessutom hela serien Macken med Galenskaparna, som jag tänkt att det skulle bli julens underhållning, och antagligen mer – som jag i skrivande stund inte kommer ihåg.

Jag blev klarvaken och ganska upprörd och letade efter mappen – men den fanns förståss inte. Så jag travade in i sovrummet, lade mig i sängen och läste Svensk Damtidning, som vi fått från några av våra gäster på VEMA mötet. Tänkte att jag skulle bli tillräckligt uttråkad – inte minst pga av att jag inte längre känner till de s.k. kändisarna. Vet inte ens vilken Daniel som Victoria håller ihop med – men det är praktiskt – för sådana som mig – att han heter Daniel, menar jag. då behöver jag ju bara säga förnamnet så vet ingen att jag inte har den blekaste aning.

Annars har dagen gått i SWEA:s tecken – vad annars …  Idag skulle vi ha styrelsemöte på den vingård i Stellenbosch där julfesten skall gå av stapeln kommande söndag. Men idag var det flera hinder. En omfattande brand, som härjat i några dagar och bränt ner hus och orsakat några dödsfall, satte stopp för en av våra ledamöter från att delta. Vägen var helt enkelt avstängd.

Sedan hade de, vars förare kör minibussarne här – vilka hette Dala Dala i Dar es Salaam , bestämt sig för att strejka. Vi mötte massor av dem på väg in mot stan, som åkte i konvoj i sina minibussar, där folk hängde ut genonm fönstren och viftade med paraplyer. De var på väg in till city för att blockera gatorna. Vi var på väg åt andra hållet, vi skulle plocka upp en dam på vägen, men där stannade vi och höll vårt möte. Och det var nog klokt. Det hade tydligen blivit slagsmål där vi skulle passera – och det är inget man drömmer om att hamna i.

Vi hade istället mötet i en ljuvlig trädgård. Vi skulle avhandla punkterna inför festen, men vi skulle också inhandla maten inför julfesten, vilket vi gjorde i Canal Walk, som ligger långt ifrån oroshärden. Där promenerade vi några kilometer i några timmar, innan vi betat av ca halva listan. Sedan åkte vi hem.

När jag så småningom kom hem, så yrkade jag på att vi skulle äta på ”stammis-krogen” ikväll, maken var inte svår att övertala  ….

Vi räknar in SWEA prylar …