Det blev ytterligare en sovnatt för min del. Jag sov i bastun med maken och vi vaknade av att det regnade. Men inte värre än att vi kunde sitta på den lilla verandan och dricka vårt te o GD. Efter en liten stund så kom det en liten rosaklädd figur. Det var Jenny som var klädd i sin regnmundering. Hon kom för att visa oss sina plåster. Det går åt många plåster här om dagarna… Den senaste asken, inköpt idag, hade Bamse motiv – så nu kommer nog behovet att bli än större…

Efter vår sittning på verandan så var det dags att klättra upp till huset och inta frukost. Då konstaterade jag att jag glömt att baka den limpa som skulle bakas igår, eftersom det mjuka brödet var slut. Så vad göra, jo, dotterdottern och jag satte igång att göra scones. Det tyckte hon var jätteroligt och senare tyckte hon att det var jättegott, vilket vi alla tyckte. Det är nog minst 20 år sedan jag bakade det sist. Eftersom det var ganska fuktigt och rått, så tände maken en brasa i öppna spisen och vi bänkade oss framför den och mumsade i oss våra scones. Riktigt trevligt efter alla varma dagar.

Sedan var det dags för dottern att åka till fastlandet och inhandla allt som fattades, dotterdottern ville med och hon ”plastades in” i sin rosa dräkt och sedan bar det av. På hemvägen hade de med sej syster Birgitta, Stefan och Daniel. De var också ordentligt inpackade i diverse regnplagg. Vi åt egen rökt lax och jordgubbar med grädde, och hade trevligt, men tiden var alltför kort innan det var dags för dem att forslas över vattnet igen, de kunde lika gärna ha simmat, det hade nog inte blivit mindre våta, men det kanske var lite varmare ovan vattnet än i.

Vi är dock mycket lyckliga för detta blöta från ovan,  det behövs verkligen. Man nästan ser hur blommor och buskar suger åt sej. Några som också trivs är sniglarna… Jag är en sådan där elak typ som ger mej ut på snigeljakt varje kväll och tidig morgon (om jag är vaken). Idag inget undantag, skörden blev stor. Nu har jag inte alltid varit sådan och det är skillnad på sniglar o sniglar… Vi har fått hit mördarsnigeln!  Vi har alltid haft den svarta skogssnigeln och jag har inte brytt mej, men nu. Dessutom har vi fått en stam med vinbärssnäckor, de har förut varit så få att jag inte brytt mej, men de har ökat ordentligt. Ja, vi skulle kunna fånga och äta, men de kan känna sej säkra. Jag jagar dem inte heller, inte för att jag vill att de skall äta min blomster, men jag helt enkelt kastar dem nedför berget, efter några dagar så är de uppe igen, men då kastar jag ner dem och så där håller vi på…

Hej Mormor! Här kommer jag …

Titta, jag har plåster …

Mysigt med brasa och varma scones …

Det ser nästan ut som frost, men det är regndroppar …