Idag var det sista dagen som den lilla familjen är hos oss, imorgon förmiddag bär det av till tågstationen för transport, via tåg, till Johannesburg o sedan flyg till Europa. Dagen startade som vanligt med frukost på balkongen, vi har fått in snitsen nu… Alla känner till svängrummet…

Idag skulle kvittona samlas ihop och sedan stämplas i vederbördig ordning för att momsen skall återbetalas vid utresan från landet. Man är faktiskt mycket generösa med det, allt man handlar ser man till att få ett momskvitto på och sedan lämnar man dem till en tjänstekvinna som stämplar o räknar ihop. Innan man checkar in sitt bagage så visar man upp sitt papper o väskan för en tulltjänsteman och de stämplar o stämplar och skriver ut en check. När man så checkat in, så tar man sin check o går till banken, som finns i avgångshallen, hämtar sina pengar o går till taxfree butiken o handlar mera…. det brukar bli några hundralappar…

Vi åt lunch på vårt stamlokus, Hildebrand, i Waterfront. Dvs svärmor Anita, maken o jag. Ungdomarna gick till pannkaksstället. Efteråt så gick vi o fixade kvittona. I våningen under så ligger Turistinformationen, där brukar man ha vinprovning, så också idag. Vi provade varsitt glas rött, det var så gott så vi provade ett till o blev sittande ett tag. Maken, som placerats på annat ställe, ringde o undrade. Men vi tyckte vinet var så gott, så vi bestämde att vi skulle köpa med oss några flaskor, men det gick inte… Kanske lika bra det…

Ungdomarna skickades iväg till ”fina krogen” för en sista kväll. Mormor o farmor tog barnbarnet med till stranden o matade måsarna med gammalt bröd. Maken stannade hemma på balkongen… Barnbarnet var helt fascinerat av alla fåglar som ville ha bröd… Mormor hjälpte till så gott hon kunde o farmor var helt upptagen med att försöka föreviga det hela. När brödet var slut så ägnade vi en timme åt att slänga tillbaka alla stenar o snäckor, som hamnat på land. Vi kunde ha fortsatt än, men barnbarnet gick med på att gå hem för att handla mat. Barnbarnet uppförde sej exemplariskt, badade, åt, vi läste saga och han somnade som han skulle inom några minuter. Vet inte om man kan ta åt sej någon ära, men onekligen så är jag stolt – vilket duktigt barnbarn jag har…

Vi gamlingar tillbringade kvällen på balkongen, ätandes grillade kycklingvingar – makens nyförvärvade specialitet… De blir onekligen goda och svåreomotståndliga… tack o lov så är de så små, så det gör inget om man tar en extra… Under tiden så upplevde vi en polisraid, i grannhuset. Tre polisbilar med full utryckningshastighet, rundade huset, stannade o rusade ut i skottsäkra västar för att ta hand om en man som satt o rökte utanför en dörr… Vi vet inte vad som hänt, såg en incident igår, som inte lämnade mina tankar helt ifred. Men som farmor. så tänker man på sitt barnbarn, som ligger o sover några meter bort. Så jag gick in o kollade honom, jodå, han sov lika gott som minuterna innan, då jag också kollade…

Ungdomarna kom tillbaka o var helt lyriska över restaurangen, maten o utsikten… Så de fick en fin sista kväll här i Cape Town – och kvällen är bara så ljum o ljuvlig. I skrivande stund så sitter jag o mormor här o njuter, alla andra har gått o lägt sej, o det borde kanske vi också, men…

Farmor, det är ganska mysigt här vid vattnet…

De här fåglarna är hungriga, men vi har massor med bröd…

Vågorna spolar upp stenarna, men de vill vara i vattnet, så jag…

…samlar in dem o kastar tillbaka dem i vattnet… Jättebra…!!!