Halvsov de tidiga morgon timmarna med mistluren som annonserade att det är dimma. Jag blir faktiskt lite glad då jag hör mistluren – det betyder att jag inte behöver vara så ”pigg”, jag behöver inte kasta mig ut till solen. Lite bekymmersamt var det då detta är vår sista dag och det var många tvättar på programmet.

Jag tvättade på och hade sådan tur att när Hilda kom och när tvätten med lakanen var färdiga blev det upphåll, så tvätten kunde hängas utomhus. Tvättmaskinen har gått hela dagen, det mesta har torkat men storlar och garderobsdörrar är belamrade med tvätt som skall torkas. En natrulig luftfuktare – hoppas bara att det är torrt i morgon – mistluren har börjat tjuta igen …

Det känns lite konstigt att vi skall lämna, Kapstaden är faktiskt mer vårt vardagsliv än vad Sverige är. Där har vi semester – njuter av Lagnö och även korta stunder av Ora i Hälsingland. Där lever vi sommarliv – låter kanske konstigt, men så upplever vi det.

Idag har vi sat adjö till Hilda, hon har berättat om vad hon skall göra de kommande månaderna. Vi hoppas verkligen att hon kan komma till oss i höst/sydafrikansk vår. Tack och lov så har hon heltidsarbete och är inte beroende av oss ekonomiskt. Vi är bara ”grädde på moset”. Hon vill väldigt gärna fortsätta arbeta för oss då vi kommer tillbaka – så vi håller tummarna.

Egentligen så skulle jag vilja skriva en massa just nu om tankarna inför ”hemresan” – men jag bör sova. Varför kan jag inte som andra bli trött på kvällen. Jag har aldrig förstått när (normala) människor säger: ”Nu måste jag gå och lägga mig …”

Så nu säger jag att ”Nu måste jag gå och lägga mig …”  – sedan får jag se om jag gör det – det kommer ni aldrig att få veta …

De ringde från flygbolaget och undrade om vi ville ändra vår biljett till lite senare – vi skulle bli kompenserade. Jag hörde inte vad det gick ut på, maken tackade nej. Hoppas att vi inte missade något intressant – det var något med Dubai …