Vi har haft Allhelgona middag med trevliga gäster. I resten av världen så inträffar Allhelgonadagen den 1 oktober, men i Sverige lägger vi den till närmaste helg. Eftersom våra vänner ännu inte var i Sydafrika på den rätta dagen så rättade vi oss efter den svenska almanackan och hade vår ”spindelmiddag” i går.

Jag stod i köket nästan hela dagen och förberedde. Det var riktigt roligt – så länge sedan jag lagat mat på det sättet. Visserligen hade maken och jag förberett lite igårkväll, men det återstod ändå saker att göra. Det som bidrog till det trevliga var att jag  – äntligen spelade upp några av mina sommar program som jag laddade ner i somras. Visserligen stör det lite att man inte får höra musiken, men det överlever jag.

Ialla fall så hade jag bestämt att något på bordet måste vara lite ”spökigt”. Det fick bli ostpinnar till soppan, de skulle formas till fingrar. Det var faktiskt riktigt kul. Visste inte hur de skulle bli i ugnen, om de skulle flyta ut, jag hade dessutom bytt ut det vita vetemjölet mot fullkornsmjöl. Men – de blev bara så bra. Mindre bra var att jag glömde att servera dem till soppan …! 😉

Maken kom ihåg dem när vi satt och drack kaffe och åt efterrätten. Då var alla så mätta att ingen orkade smaka dem. Lite senare blev de emellertid avsmakade – som vickning – klart godkända både till utseende och smak. Det var nästan lite obehagligt att sätta tänderna i dem …

PS. Det har gått lite ”troll” i den tredje bilden … Den går inte att få mindre, men det var antagligen meningen att ni skulle se ordentligt … 😉