Det gäller att skynda sej på morgonen när man vill duscha och hinna klä sej. Idag hade jag inte behövt skynda alls, klockan var nästan 10 innan de dök upp. Det blir samma, samma – slipning och målning. Mäster själv var irriterad idag för att det gick så långsamt – jag hörde hur han muttrade. Men han stannade kvar själv så pass länge att vi nu har handtag till toan och badrummet – så det går framåt.

Själva börjar vi vänja oss vid att gå omkring i dammiga stumpor – för att skydda fötterna 😉 torka av bord innan vi lägger fram ett papper och klappa datorn att den fortfarande fungerar i detta damm. Jag kommer snart inte ihåg något annat liv – så här har vi ju det i Sverige också, tror jag.

Men eftersom det är fredag så var det min tur att få smita iväg och maken som fick hålla ställningarna. Jag tog kryckan och pinnade på till vår mötesplats. Det är en helt annan värld, en liten mysig bakgård med sol – alltid – och trevlig service och trevliga gäster. Timmarna går fort, och när jag kom hem hade hantverkarna dragit sin kos för helgen, men dammet har de lämnat kvar …

Vi hade faktiskt ett program för kvällen. vi skulle på Tattoo – eller vad det heter – i den gamla borgen. Kapstadens äldsta byggnad. Det var kul faktiskt. Vi fick se gamla orginalbilar från kriget och de fungerade – de kom in på scenen vid ett tillfälle. Man sköt med kanoner så det stod härliga till och olika militärorkestrar spelade. Även civila orkestrar och inte minst säckpipeblåsarna. Vi satt under bar himmel, det såg ett tag ut som om det skulle bli regn, så jag tog med ett parabply – som jag hoppas att någon har glädje av, för själv har jag ingen aning om vart det är …

Dessa bilder har jag hämtat här:

http://www.capetattoo.co.za/intro.htm