Idag har jag suttit framför datorn och kurat. Ljuset var sådan att jag med lite fantasi kunde låtsas att det var grått o kallt ute. Så var nu inte fallet, vi har visserligen haft mulet större delen av dagen, men det har varit varmt och skönt. Ja, jag satt faktiskt ute och läste en stund i solen. Men när det blev moln igen så skyndade jag mej tillbaka hit till datorn.

Jag har sedan några dagar, börjat att arbeta med de bilder som jag scannat in. Ett enormt arbete, men roligt. Det gäller att hålla huvudet kallt och inte tappa bort sej. Har ju scannat in stora ark för att spara tid, dessa skall sedan delas upp i individuella bilder igen … Tyckte att jag höll ordning på det hela, men kan nu konstatera att jag måste dubbelkolla imorgon. Ikväll är det för sent – som vanligt.

Hörde om att man startat en förening eller nåt, för kvällsmänniskor. Vi, för jag tillhör definitivt dem, skall få börja arbeta senare och sluta senare, eftersom det är på kvällen som vi fungerar som bäst. Jag välkomnar det, men det räcker inte med bara arbetstiderna, även dygnet borde vridas lite mer i vår favör. Och det är faktiskt så, att alla idéer och arbetslusten infinner sej sent på eftermiddagen, i mitt fall … Vilket ställer till det ganska ofta. Som nu när jag vill arbeta vidare och är hur inspirerad som helst, men då måste jag gå och lägga mej för att orka vakna i morgonbitti. Maken, som är morgonmänniska, sätter igång vid sjutiden och är jag inte vaken vid 7.30-8 så kommer han in och hälsar glatt Godmorgon!… Jag är inte så glad då precis. Har varje kväll ambitionen att ikväll skall det inte bli så sent, och så blir det så, sent igen …

Så här blir det när jag scannat en sida i ett album,

sedan separerar jag de bilder som jag vill använda …