17 januari 1971 – en viktig dag i mitt liv …



Idag är det en stor dag …

Min dotter fyller 40 år.  Tyvärr har jag inte lyckats få tag i henne – än – ville inte störa för tidigt och sedan har det inte gått att nå henne. Fast, vem vill svara i telefonen på sin födelsedag – när maken bjudit på resa till Las Vegas …

I mitt vanliga liv så åkte äntligen granen ut … visserligen var den jättefin och spred mysig stämning på kvällen när det är mörkt och den var tänd. Men allt har sitt slut och den hade egentligen sitt slut förra helgen. Det är bara så jobbigt att plocka ihop allt igen. Inte minst själva granen – att pressa ner den i kartongen, som blir mer och mer ansträngd för varje år. Nästa år måste vi komma ihåg att köpa ny packtejp – kartongen knakar i fogarna. Man måste verkligen pressa ner den – då jag försöker att frisera grenarna så att de skall se så naturliga ut som möjligt. Det kommer att ta några timmar att fixa till igen nästa jul. Nu ligger den i garderoben – längst ner och solstolarna ovanpå.

De använder vi inte heller – faktiskt används granen mer … Det är flera år sedan jag var nere på stranden och solade. Vi var ner för ca ett år sedan med vår granne för att se solnedgången – då kom dimman inrullande. Det får lov att bli skärpning.

Har ingen solbränna, man får inte det framför datorn. Idag var jag utsläppt i flera timmar och intog lunch på vår favorit restaurang. Jag var ensam – maken hade bestämt att äta lunch på annan restaurang med svensk kompis. Min lunch blev spontan – det var meningen att jag skulle hem och plocka ner granen efter ärende till stan och Waterfront. När ärendet i Waterfront var avklarat så måste maken åka och jag bestämde mig för att bara stanna kvar och njuta av att det är sommar …

Vid bordet bredvid satt två jämnåriga svenska kvinnor – brunbrända och så där härligt semesterfina – både till klädsel och ansiktsuttryck. Jag var frestad att ge mig till känna, men avstod. Orkade inte riktigt med att föra en konversation – ville vara ifred och bara njuta av båttrafiken och att titta på alla turister. Kyparna gjorde sitt bästa för att vara trevliga mot mig – det räckte …

När granen och alla julprylar var undanstoppade – jag tror att vi fick undan allt i år – det brukar alltid vara någon liten detalj som dyker upp när man precis stoppat undan lådor och stängt igen, så lade vi på en rulle. Rospiggar … Jag måste spela in fler svenska gamla långfilmer nästa sommar. Det är så roligt att se miljön och de skådespelare som jag kommer ihåg från barndomens TV. Antagligen ett tecken på att jag börjar bli gammal …

GRATTIS gumman … !!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *