Ingen väckarklocka på ringning, då skulle man kunna tro att det bara är att sova på … ta igen alla dessa tidiga morgnar, men eftersom vi måste ha alla fönstren öppna, så deltar vi i måsarnas liv. De är tillbaka och i gång hela dygnet, men verkar vara mest aktiva på efternatten, eller så är det så att då har trafiken tystnat och man hör dem desto mer. Spelar ingen roll vilket – de stör … Men när man legat vaken en stund – hur länge är svårt att bedöma – alltför länge medan man ligger där, men till slut så så somnar om – åtminstone jag. Jag sover faktiskt gott och i natt var inget undantag. Jag tror att det berodde på att jag visste att idag skulle Mr A och hans mannar inte komma…

Maken och jag är oense om hur slutresultat skall vara. Jag tror att egentligen är vi inte så oense, men han orkar inte mer. Jag tycker däremot att om vi nu har haft detta elände i två veckor så skall det se ut som vi tänkt oss, och då har två eller tre dagar till ingen betydelse i det långa perspektivet. Mr A kontaktades och på måndag skall han infinna sig. Det som inte är bra är den nya golvinläggningen, den behöver en slipning till.

Som den pedant jag är så har jag lackat om delar av golvet idag … Vi har ju balkongdörrar, och i motljuset så ser man varje skavank, så jag helt enkelt lackade om de delar som låg i motljuset. Det blev faktiskt jättebra, så nu känner jag mej som en expert på lackade golv …

Vi har dessutom avslutat kvällen på balkongen, det är 24 grader – fast lite vind. Så när jag nu sitter här och skriver denna dagbok, så är det lite kylslaget och jag har en kofta över axlarna. Det har ju varit konstigt väder sedan vi kom och massor med vindar. Nu har man lovat några dagar utan vind och då blir det nog varmt. Det är ju faktiskt högsommar här just nu, men den har inte varit bättre än svensk sommar – jo, kanske lite bättre än den senaste sommaren…

Trodde att jag var smart när jag öste upp lacken från burken till tråget med den här –  några sekunder efteråt …

Man kan ju alltid låtsas …

Det blev full fart på morgonen, fyra man ramlade in och en febril aktivitet uppstod. Snickaren skulle fixa de dörrar som slagit sej vid målningen. Målaren skulle måla färdigt + måla om allt som var rött efter slipdammet som yrde när det vär nymålat förra gången. Hantlangaren skulle sopa golvet och mäster själv skulle slipa, vilket han inte var speciellt bra på (sagt inom parentes). Maken skulle till tandläkaren och slapp det hela, lyckos honom…

Jag försökte hänga med och min huvuduppgift blev att sopa golvet efter hantlangaren och torka bort färgfläckar. Sedan sopade jag en extra gång för säkerhets skull. Mäster såg lite konstig ut då jag släpade fram skurhinken o moppen, men tog över – själv. När det var torrt tog jag fram dammsugaren och dammsög själv – då var det bara jag och målaren, som jag gillar skarp. Han är duktig och flitig. Jag tog fram en special”mopp” och torkade golvet igen, då kom mäster tillbaka och tog över. Han till o med ville göra det en gång till, är nog inget som han brukar göra i vanliga fall … Lacken kom på och alla försvann.

Maken och jag försvann ner till Waterfront, där vi gästade vår restaurang för lunch och sedan Woolworhts bokkafé – där vi satt nedsjunkna i deras sköna fåtöljer i flera timmar och läste. De har två stycken och vi var lyckliga att få dem. Därefter besökte vi en ny restaurang med den mest fantastiska utsikt över havet. Där kunde man dricka viner per glas, ja, det kan man överallt, men här kunde man bara dricka per glas – vilket gjorde att man kunde prova olika sorter. menyn bestod av tapas, varma o kalla och sallader o andra smårätter. Perfekt för oss, perfekt mat och trevlig service. Vi satt nästan två timmar, inga problem – det hände mycket på havet som vi tittade på – så vi glömde faktiskt bort tiden. Vi kommer dessutom gärna tillbaka.

Vi var hemma igen vid nio-tiden och då var golven torra och lukten borta … Allt såg bra ut, men inlagnigen efter den gamla väggen blev inte så bra, så nu måste vi försöka få hit Mr Alexander igen för att fixa det hela, när? Tror inte att det är så stort arbete, men möblerna får stå kvar där de är ….

Bara tomt kvar och min påse från dagens shopping …

Jag tassade upp – barfota!! idag. Torkade ju golvet igår och det kändes som om att nu är det snart klart. Men, men det vill ni inte höra och jag orkar inte skriva om eländet –  för idag firar vi födelsedag …

Jag tittade om dottern var on line, men för sent. I vår tid så var det hennes födelsedag, i hennes var det bara kvällen innan.  Men jag tycker att det är vår tid, minus en timme (svensk tid), som gäller … Jag skall inte skriva hur mycket hon fyller, men jag börjar bli förvånad – jag kan ju rimligen inte vara mamma  …

Men ikväll har vi firat dottern – vi gick faktiskt ut, kändes inte inspirerande att göra något trevligt här hemma …GRATTIS!  Johanna på din födelsedag!!

Kan ni fatta att någon blir så glad över denna bild …?

Att jag sedan tillbringat många timmar till att torka golven rena från detta cement damm, det verkar höra till.

Jag fick lämna detta sätt att leva, i damm, för några timmar. Var på Swea möte på en vingård. Tänk att det finns där fortfarande allt det andra …  Maken var klart orolig – han skulle nu bli fast med allt här.

Mr A börjar nu själv bli otålig, bra för oss …  Nu är allt målat, och det kunde vara bra så. Men den elledning, som jag ville att de skulle lägga in i väggen när de nu ändå skulle fylla upp samma område med cement, den skulle då ligga utanpå. Inte snyggt tyckte jag , men böjde mej för fakta  – orkade inte tänka mer damm. Till saken hör att väggen redan var målad. När jag kom tillbaka så hade man i alla fall knackat in elledningen i den färdigmålade vägggen – lite bra.   Men nu måste de måla om väggen …

De skall också slipa de nya golvplattorna, ja, vi får ta en timme i taget. Men väggen är borta och slipdammet för några timmar. Skall man egentkigen se längre än så  …

En annan värld …

Det är min handduk man använder …

Vi får se hur det blir …

En julklapp som ingen ville ha, peruken …

Har varit på julgransplundring – för vuxna. Det var jätteroligt. Vi hade något slags julklappsspel. Det var en julklapp per man och en tärning. Sedan spelade vi om julklapparna, dvs den som fick en sexa på tärningen måste välja att ta en julklapp från någon annan. Det var speciellt två ”attraktiva” julklappar i kväll. En fisk som kunde ”vandra” över golvet och en elefant, som kunde göra likadant. Jag vann fisken, så nu har maken och jag något vi kan roa oss med om vi skulle få tråkigt …
Kan meddela att målaren kom idag, faktiskt två av dem och de visste vad de höll på med. Enligt uppgift skall de vara klara imorgon. Vi får se. Själv skall jag iväg tidigt och kommer hem sent.

Nu måste jag sova – får återkomma imorgon med fler bilder.

Tack Ingrid o Olle för en trevlig kväll…

Vilken underbar syn …

Vilka underbara färger, – vadå, suddigt …?

Dessa två ville alla ha, men fisken blev  min …

Var startar man den …?

Nu kan det nog inte bli värre…

Målaren kom inte i morse, vad hade jag trott egentigen. Mr A kom, och han har nu lovat att i morgon kommer det två målare istället, vi får se. Han visste inte om rörmokaren skulle komma idag, så jag tog undan de smutsiga kartonger som täcker golvet i hallen och satte igång att torka damm. Skulle nu ingen komma så kunde vi lika gärna ha lite rent utanför sovrummen. Jag satte också igång en tvättmaskin, har ju inte gått att ha tvätt på tork i allt damm, man gräver dessutom för en pool på granntomten utanför balkongen. Precis när jag var nästan färdig med golvet så var det en stor bang utanför huset, samtidigt så larmar tvättmaskinen och sedan var allt tyst en en liten stund. Det var grävmaskinen som gjorde ett tillfälligt uppehåll. De hade nu grävt av elkabeln till vårt hus… Då kommer Mr A med rörmokaren, som skall sätta upp vårt tvättfat. De stänger vattnet, men hur de skall få dit handfatet utan borr, förstår jag inte. Det kan de inte heller, så de åker iväg för att hyra en som drivs med batteri.

Där står jag nu utan el, utan vatten och en toa som ingen får använda …

Utanför huset är det stor kalabalik, alla företagare i bottenvåningen är helt förtvivlade – allt står stilla. Grannarna är förtvivlade, ingen tror att detta kommer att kunna ordnas på flera dagar. Bara grävmaskinen på skolan arbetar vidare. Vi kan varken använda telefonen eller internet eller något annat heller för den delen. Jag kan inte ens försöka få ut tvätten, som nu ligger i sitt tvättvatten, med pulvret – förståss. Har ju inget vatten just nu. Vet jag inte om jag har sedan heller – beror på om det pumpas upp till en tank på taket eller om det kommer direkt. Varför kunde jag inte ha väntat ytterligare en dag innan jag tvättade – när jag nu inte tvättat på hela veckan.

Jag har en hel del som skall fixas i datorn, batterierna räcker inte så länge – och en massa som skall skickas via internet … Maken skickas i väg för att köpa trådlöst internet – svindyrt, men om det nu dröjer flera dagar – orkar inte tänka längre… Rörmokaren kommer tillbaka med borren – det fungerade inte, så han skall komma efter fem, med en annan borr…

Nu åker jag iväg till en dam i Swea, maken får sitta här och vakta – om det mot förmodan kommer någon hantverkare.

Jag kom tillbaka vid sju-tiden – man hade fixat elen …!!! 🙂

Men rörmokaren kom inte …

Den röda texten lyder: ”Här syns resterna av vår kabel” – dvs inte mycket …