Varmt, varmt, varmt … skönt – javisst, det gick upp till 32 grader idag …
Vi degade, som vanligt, på altanen. Allt är gult och en del träd börjar se ut som i september. Maken försökte ge konstgjord andning med de skvättar som vi har kvar i tunnorna. Forsythian fick lite från brunnen – vi vill inte mista den. Finns inga blommor, annat än renfana, inte ens rosorna orkar sätta nya knoppar.
Idag skulle jag träffa min sjukgymnast igen, hon skulle se om jag gjort några framgångar med de övningar som jag fick. Jag kom ju inte ihåg hälften, men gjorde de jag kom ihåg gjorde jag och det hade förbättrats lite. Än kan jag dock inte lyfta min arm över huvudet eller åt sidan, men hon, sjukgymnasten, verkar bra och jag har gott hopp om att jag skall kunna tvätta och borsta håret med båda händerna igen.
Vi skulle ha gäster på middag i kväll, men vem orkar tänka ut mat eller ställa sej i köket och laga till något. Det fick bli kräftor, från Småland, ostar och paté med sås ( som jag faktiskt gjorde själv, såsen alltså …). Kvällen var ljummen och vi satt ute och åt och pratade och pratade. Maten gick åt och det gjorde tiden också, när det var dags för uppbrott var kl halv tre, men det hade ingen av oss uppfattat. Det är faktiskt mörkt nu på kvällarna och nätterna …
Nu är vi redo att hugga in …