Nyårsafton i Sea Point …

Nyårsafton…!  Med risk för att upprepa mig, så tänker jag i alla fall skriva – vart tog detta år vägen. Känner mig lite som Povel Ramel då han upprepade att han hade karbonpapper i munnen. Men, är det inte lite så som livet är. Allt upprepas, men det upplevs som om hastigheten ökar ju längre fram i livet man kommer.

Vi hade en skön dag, lyssnade till Sveriges RAdio – vi var tvugna att ladda upp ny gig – så det gällde att utnyttja den. De är så fräcka här – att även om du laddar upp den samma dag, så klipper man på minuten, och du förlorar allt – spelar ingen roll att du har betalat.

Värmen kom tillbaka och vi försökte ha korsdrag i lägenheten, men det blev mest varmdrag. Vi var ute och handlade inför kvällens bitings, som två vänner skulle komma och avnjuta tillsammans med oss. Det varma vädret höll i sig och vi kunde sitta ute på balkongen ocn njuta. Vi hade så trevligt, så vi kunde ha missat tolvslaget – men tack o lov så började grannarna tjuta och båtarna satte igång sina mistlurar. Det är förbjudet med raketer här, men av de raketer som skjöts uppp i Waterfront så såg vi de som nådde upp över Signal Hill. Fartygen skickade upp nödraketer … tror inte det är tillåtet, men för oss var det trevligt.

Kvällen blev sen, men det var så skönt att bara vara och sitta och njuta på balkongen i 23 gradig värme…

Jag vaknade ganska tidigt i morse – efter ännu en livlig dröm. Det tog en stund innan jag förstod att jag låg i min egen säng … Maken rörde sig och steg upp, efter en stund gjorde jag det också. Hilda skulle komma idag och då vill jag gärna ha min te-blaskar stund ifred och sedan ta min dusch innan hon knackar på dörren. Dessutom skulle bilfirman hämta hyrbilen.

Bilfirman kom, Hilda kom – men jag blev inte så mycket piggare av det … Nu fanns där ingen tid till att slappa. Vi står inför ett årsmöte – där kallelsen skall vara utskickat ett strikt datum. Detta datum infaller inom några dagar – men ingen svarar på mina frågor. Sitter här med frågor som måste besvaras innan inbjudan måste skickas ut om några dagar. Så snart blir det så att årsmötet blir på mina villkor …

I vilket fall, så har vi varit på ett ett svenskt glöggparty ikväll. En ny medlem har kommit ner och bjöd in oss på glöggparty – med äkta Blossa glögg och älgkorv… Bara så gott, måste erkänna att jag nog borde skämmas för mig och min konsumtion – men ack så gott!!! Det var heller inte till någon nackdel att alla i sällskapet var mycket trevliga .. Tack o tack! Pia med vänner …

Eftersom värmen kommit åter så spenderade maken och jag en stund på balkongen innan det var läggdags för honom – och jag försöker komma tillbaka i rutinerna att skriva här varje kväll …

Det var ingen som hörde av sig …

Vår hyrbil som skulle levereras kl 08.00 kom kl 9.45 efter påminnelse från maken. Vi laddade in vårt bagage och styrde kosan mot Pringle Bay. Vi passerade Gordons Bay, där de stora bränderna härjade strax före jul. Det var ingen vacker syn, och stackars de familjer som fick sina hus nerbrända. Men det som slog mig mest var: Hur kunde de rädda så mycket som de kunde, med tanke på brandens storlek. Det rörde sig om många mil …

Där var platser där man kapat trädens grenar mot husen, på en sida var allt bara svart och bränt, på andra sidan stod husen intakta – även om något sotiga. En knivskarp gräns som inte var en meter ens …

I övrigt så  är det en av Afrikas vackraste sträckor, och vi har kört där med våra gäster – nu var det svartbränt många kilometer. Sedan såg det helt intakt ut, för att börja igen, så sammantaget var det många mil som drabbats.

Vi kom i alla fram till vår värd familj, där det redan satt kända gäster och vi hade en trevlig eftermiddag då det grillades och värdinnan hade gjort den läckraste sallad därtill. Vi åt och det pratades och vi kunde nog ha suttit uppe hela natten och pratat, men …

Det blev lite sent för mig igår kväll, och i natt drömde jag de mest befängda drömmar. Jag packar inte längre, men det är fortfarande många resor och mycket människor involverade. I drömmen i natt skulle jag dessutom både bli klippt och få massage. Kanske för att jag behöver klippa mig och att jag har ett presentkort på massage, som skall utnyttjas nu när jag har tid igen.

I drömmen blev det i alla fall så att jag gick till frisören och fick skynke på mig och håret tvättades. Sedan kom det en man i kostym och slips och bad mig att sätta mig på en kista med ett täcke på. Själv satte han sig i en stol bredvid, men lyckades med konststycket att hålla om mig och klappa mig på ena armen. Samtidigt så lade han hakan på min axel och åstadkom några smackande ljud. Jag undrade vad för sorts massagebehandling mitt presentkort gällde för där jag satt i insvept i skynket och med vått hår och blev klappad på armen till detta smackande ljud. Det sägs ju att man bearbetar sin tankar i drömmen, men var skulle denna bisarra situation komma ifrån – även om jag behöver klippa mig och skall utnyttja mina kuponger.

När jag landat i verkligheten igen – tack o lov – så blev det Ring så spelar vi – vad annars en lördag morgon?  😉  Vädret är nu sådant att vi kan sitta på balkongen igen och lyssna. Där intog vi också vår frukost, innan det var dags att ta en promenad och att göra diverse inköp.

I morgon bitti skall vi få en hyrbil levererad, och sedan bär det av till Pringle Bay, till ett svenskt par. Där skall vi övernatta och förhoppningsvis står oss vädret bi så att vi kan ta en promenad på stranden. Maken har marinerat lammkött i kväll som vi skall ta med oss.

Jag har ju varit ganska o frekvent här nu under en ganska lång tid. Så nu när jag äntligen har tid igen, så blir det i alla fall ett uppehåll, för jag tänker inte ta med datorn. Vi hörs på måndag. Känner ni att ni vill höra av er så skriv gärna till min g-mail adress …

Det dök inte upp någon annan, men vi hade några trevliga timmar då vi drack vin och kaffe. Tiden gick så fort att vi faktiskt inte fattade att det gått några timmar. Gården är så vacker att det är lätt att glömma tiden. Innan vi gick så stal vi med oss några skott. Man skall ju stjäla skott. Vi var mycket diskreta och tog sådana som borde ha blivit beskurna …  😉

Sedan invigde jag min julklapp från maken. Ett elektriskt fotbad. Eftersom det var varmt bestämde jag mig för att sitta på balkongen. Det stod att det skulle vara lågbullernivå – det kanske det var – men jag skämdes för grannarna. Det lät som om jag damsög ett bubbelbad. Skönt var det i alla fall, och nu är fötterna välmående igen. Det hann inte bli någon färg på naglarna – det får bli en annan dag. Det blev Povel Ramel istället, hela kvällen, bara så bra. Till o med maken höll sig vaken till efter 24 …