Barnbarnet vaknade precis som jag somnat i natt, jag var sen som vanligt. Jag frågade om han ville att jag skulle sova i rummet, och det ville han. Det var ingen som helst uppoffring, jag brukar sova där ibland när jag vill vill breda ut mig som jag vill. Vi sov gott båda två till morgonen, han i överslafen och jag där nere.
När han vaknade sade jag att klockan var för tidigt för att barnprogrammet hade startat, och han vände sig lydig på sidan, men då steg maken upp. Han visste ju inte om vad vi pratat om, så då gick det inte hejda barnbarnet. Jag lyckades ”se” att klockan var kvart i åtta. Han hade sovit i 12 timmar, mer kan man nog inte begära. Jag vände mig på söta örat och litade fullständigt på att de skulle klara sig själva och lyckades somna in med besked. Jag tänker inte delge er när jag vaknade, men det jag drömde skulle kunna bli en riktigt lååång film, antagligen mycket tråkig och extremt rörig – men troligen helt unik.
Jag hann bara stiga upp så blev jag värvad som helikopterbyggare i legobitar. Samma procedur som igår, jag satt och rörde om i legolådan och plockade upp lite bitar. Barnbarnet byggde ihop en fantasifull helikopter. Det tar en stund för han kommer på och ändrar efter hand – men resultatet blir otroligt fantasifullt.
Vi tog en promenad åt andra hållet i dag, jag hade inte gett upp att hitta lite svamp, men marken på ön är så torr så att det dammar. En stolt fjällskivling stod där i alla fall och gladde mig, medan maken och sonsonen spelade fotboll. Sedan blev det resten av pannkakorna från igår med sylt och barnbarnet åt med lika stor aptit idag också.
Inga problem med sänggången, men precis som han höll på att somna – blev det strömavbrott. Han som har en nattlampa i sitt rum blev klarvaken då den slocknade och ropade. Han tyckte att det var lite läskigt, men det var inte helt mörkt ute, så jag drog ifrån gardinen lite och hämtade en lykta som jag tände. Precis då kom strömmen tillbaka och några minuter senare sov gossebarnet …
