Jag har bestämt att jag är ledig idag. Det var ett bra beslut …

Visserligen fick jag inte vara ledig till hundra procent – maken insisterade på att bli klippt. Det var tre månader sedan sist. Så en stol ställdes upp i rummet. Maken placerades däri och efter en stund – då jag letat färdigt efter saxen – så skred jag till verket. Mycket hår blev det på golvet, vilket hade till följd att det blev ganska lite kvar på huvudet. Men det föll ut till belåtelse, enligt maken. Jag kunde ju knappast ha en annan åsikt, då det ju var jag som hade hållit i saxen …

Efteråt tog vi en promenad längs stranden. Den gick i ultrarapid – jag försökte gå normalt och böja min så som man normalt böjer tår då man går. Inget som man ens tänker på då det fungerar. Men jag lovar att jag både tänker på det och upplever det …

Jag hade räknat ut rutten, vi kunde sätta oss och vila efter halva sträckan på ett hotell. Samma hotell som byggdes som en solfjäder och tog största delen av vår sjöutsikt från vår lilla lägenhet i Bantry Bay.

Det var precis lagom att ta en kaffepaus där, vilket jag gjorde. Men det var så mysigt att sitta där vid deras pool och titta på alla gäster som hade semester, så när kaffet var slut så bestämnde jag mig för att ta in en drink. Maken tog Bloody Mary, men jag hade sett hur de bar in en fantastisk annansdrink till en dam, så jag frågade vad det var och om den var söt. Det var den, men servitrisen skulle lyssna med bartendern om han kunde fixa en drink till mig som inte var söt.

Jag fick in ett Martiniglas med något limegrönt, kanten var doppad i salt och det satt en citron skiva på kanten. Jag smuttade och den var bara så friskt och inte det minsta söt i smaken …!  Jag skrev upp receptet på baksidan av kvittot, så när och om jag hittar det så skall jag dela med mig av receptet …

På vägen hem köpte vi kött till middag och jag hade bestämt att jag skulle göra Bernaisås. Jag plockade fram ingredienserna och konstaterade att vi inte hade dragon – en ganska väsentlig del för smaken på såsen. Maken skickades ut, mitt i sändningen av DaCapo – reprissändning från Sveriges Radio. Han dröjde – tillslut var jag riktigt orolig, och precis när jag tänkte ringa, så satte han nyckeln i låset. Han hade besökt två av de livsmedelsbutiker som ligger i våra kvarter – inget av dem hade Tarragon, en av dem hade inte ens hört talas om det …

Jag improviserade och använde färsk rosmarin i stället, såsen blev faktiskt god – men, skall testa med drgon vid senare tillfiälle och se om det blir så mycket godare …

Oj, vad jag är duktig … Jag har nu kommit en bra bit ner i min hög, jag har rensat bort ca 150 mail i inboxen – bara några hundra kvar … Jag har visserligen en lång lista på sådant som skall svaras på, kollas upp och arkiveras för efterkommande ”tjänstekvinna”.

Men idag är det fredag så strax före kl 13 gjorde jag mig i ordning och travade iväg mot den lilla restaurang där vi brukar träffas varje fredag och äta lunch – om vi har lust. Kl 13 satt jag på plats med ett glas vatten och tittade på allt som hände på gatan. Där händer ganska mycket och ingenting. Mina damer lät vänta på sig, och jag hade inget telefon nummer.

När klockan var halv två ringde jag till maken och bad honom göra mig sällskap till lunch – har var inte svårbedd. När jag stoppat ner telefonen i väskan igen så kom en av damerna. Hon hade suttit i trafiken, pga av en trafikolycka och hon hade inte mitt telefonnummer heller. Men det spelade ingen roll – det blev ett kärt möte och vi slog oss ner. De andra två hade bestämt sig för att göra annat.

Vi hann sitta en liten stund, så kom maken, och det blev en trevlig pratlunch, eftersom de känner varandra sedan tidigare. Tiden gick och så var klockan sent och hon hade totalt glömt bort sin chaufför/make. Han inbjöds att delta – vilket han gjorde och det var så roligt att se honom igen, så det gick ytterligare en timme.

Jag skickade iväg de sista mailen för dagen, då vi kom hem, sådana som behövde ”tänkas” på innan de gick iväg. Sedan blev det ett glas vin och lite nötter på balkongen, middag och en rulle.

Det är sent, men ganska tidigt i min värld, så jag skall gå ut en stund på balkongen och lyssna till fredagskvällen. Puh, nu är det fredag …

Idag har jag verkligen varit en flitig myra, och har hunnit massor framför datorn, besvarat många mail som ramlat in och ändrat och uppdaterat på webben.

Jag har också varit flitig i vår Textilgrupp – vi var två som deltog … Men vi kom fram till mycket bra saker och bestämde att så får det bli. På måndag bär det av till en tygaffär för inköp av material. Vi får se om de andra håller med om våra beslut …

När vi besämt färdigt så gick vi ut och åt lunch. Vi satt ute för det var varmt och skönt i solen, annars så är faktiskt vindarna lite kyliga just nu.

Nu börjar det kännas i ögonen att det varit intensivt, klockan är nu återigen många timmar efter läggdags. Men jag känner mig nöjd med dagen. I morgon skall jag också lata mig – då drar fredagslunchen i gång och jag skall träffa några Sweor som är här på tillfälligt besök. Den roliga sidan av denna förening …

Ja, det började med ”pappersexercis”, men sedan bestämde jag mig för att gå till Frissan – äntligen – har varit på väg sedan jag var i Sverige, men har ingen bra där.

Maken tog mig i handen och följde med. Vi stannade vid blomster affären och valde ut två stora, tunga blomkrukor som skall stå emot stormbyarna.

Sedan fortsatte jag till de få metrarna till min frisör. Hon hade tid med detsamma, så jag blev klippt. När det var klart gick jag inte hem, utan fortsatte gatan fram och kikade i butiker. Det blev lite nyttiga nötter inköpta och en vitanminburk.

Väl hemma så satte jag mig med min bok, den är så spännande bitvis att jag inte kunnat läsa den innan jag skall sova. Men nu satt jag med en kopp kaffe och fötterna på en fotpall.  Vilken lyx i ett par timmar. Jag kan varmt rekommendera boken om man vill ha spänning: Skumtimmen av Theorin. Jag har hans andra bok i bokhyllan, vet inte om jag skall fortsätta med den eller ta något mer romantiskt …

Sedan blev det förståss att försöka ta ikapp det som skulle göras. Jag börjar faktiskt komma en bit på väg – det jobbigaste är att uppdatera föreningens webbsite – programmet är helt hopplöst det tar inte emot kommandon om skriftens storlek och utseende. Och det är precis det som har ändrats på alla sidor efter den centrala uppdateringen av programvaran …

Så att komma ihåg att skriva här …

Idag har jag grävt mig igenom pärmar, mail och högar, allt för att friska upp minnet på vad jag har glömt under den ”lediga” tiden. Jag har skrivit mail, svarat, sorterat och satt in i pärmar. En och annan ny liten hög har det blivit i väntan på inköp av nya mappar. Maken förbarmade sig och sprang ner i butiken och fixade det.

En del matnyttigt har dykt upp på skrivbordet, och några trevliga och positiva mail ramlade in. Vi har fantastiskt trevligt i vår förening, men det är mycket papper. Man kan ju undra hur en frivilligorganistion kan prestera så många rapporter, handlingar och skrifter i allmänhet.

Det sägs att SWEA arbetar dygnet runt, så när man tänker på att det i 77 länder jorden runt sitter minst en liten duktig och glad  Swea och jobbar med att prestera papper – då måste det bli många papper. Och jag bidrar så gott jag kan, på min kant …

Hilda har under tiden dammsugit, torkat golv, putsat fönster och strukit tvätt – det är nästan så att jag vill byta. I hennes fall syns det ju faktiskt att hon gör något …

Men visst är det kul att sitta och chatta med enskilda tjejer på andra sidan jorden. Internet är ju helt obetalbart …

Morgonen lovade fint väder, det blåste fortfarande lite, en perfekt dag för att tvätta. Vilket jag gjorde och hände ut en tvätt på balkongen och laddade maskinen på nytt.

Då slutade blåsten och det rullade in regn från havet. Det var bara till att ta in tvättställningen med den halvtorra tvätten och när nästa maskin var färdig – lakan – så fick de hängas över dörrarna. Vårt hus ser nu mycket överdekorerat ut, men vi har rena lakan i sängen.

Kvällen har avslutats med att jag har suttit i en telefonkonferens i nästan två och en halv timme. Och den följde svensk tid och varade till 23.20 min tid. Brosket i örat gör ont och huvudet är helt tomt …

… och besökare  23000 har varit inne idag …