Sköna Maj, vart tog du vägen … ?

img_7923
Sköna sommarblommor ...

Dagarna går fort här i Sverige, kanske till o med fortare än jag vant mig vid i SA. Det planerade trädgårdsarbetet håller på att växa över, dvs allt växer så fort, allt är nästan överblommat. Syrenerna har slagit ut och körsbärsträdet blommade bara några dagar, forsythian några dagar längre. Rhodendendron börjar slå ut, till midsommar har vi inget kvar att glädja oss åt. Rosorna frös bort i vintras.

Vet inte om jag skall vara glad åt jag inte hann med (i år heller), sörja det som inte blev gjort eller bara glädja mig åt att ogräset är ovanligt grönt. Finns en stor fördel med ogräs, rådjuren ratar det …

Vi hade vår årliga grillträff med goda vänner i lördags. Det brukar vara vackert väder, och det var vackert i år också – stundtal. När gästerna anlände och skulle över sjön spöregnade det. När alla var på plats kom det lite sol och dessemellan korta skurar. Men det hela slutade med uppehåll och sol – ingen sommarvärme, men vi har praktiska vänner och de hade varma kläder. Alla grillade och lät sig väl smaka av den medhavda maten. Lika trevligt att ses igen som vanligt.

Söndagen bjöd på sol och varmt väder. Jag passade på att sitta på altanen, har ju gett upp trädgården, och läste i en bok. På kvällen bestämde vi att vi skulle lägga nät. Det gjorde grannarna också, på varsin sida. Vi befarade att det inte skulle bli några som kunde simma in i vårt nät. Men det gjorde det, glatt överraskade drog vi upp 5 gösar. Maken passade på att fly ön och jag fick ta hand om dem … 😉

img_7907

I ivrig väntan på något gott ...
I ivrig väntan på något gott …
Inga sommarläder precis ...
Inga sommarläder precis …
img_7895
Inte dåligt ...
Inte dåligt …
Trutarna tog hand om resten ...
Trutarna tog hand om resten ...

Inte med …

Nu är vi tillbaka på ön igen. Det var vackert väder när vi kom och det blev en liten stund på altanen innan det var dags att gå inomhus. Maken tände en brasa medan jag fixade middag – en bra arbetsfördelning … Vi åt middag framför TV:n – vi är fortfarande så svältfödda på bra TV-program. Vi tittar inte på allt och allt är inte bra – men i kväll var det Kungahuset, ett historiskt program. Prinsessan Christina besökte den lilla stad i Frankrike som Bernadottarna härstammar från.

Programmet var lagom lättsmält till middagen som bestod av hemgjorda rullader fyllda med mögelost som serverades med stekt squash och champinjonsås. Måste bara få tala om det, inte så ofta som vi äter det. Kanske var det första gången överhuvudtaget …

Efter middagen var det dags för andra finalen för Melodifestivalen. Sverige gick inte till final, men jag tycker nog att Sveriges insats var väl så bra som de som gick till final. För att inte tala om de som gick till final förra omgången. Nu är nöjet borta med den tävlingen. Det som var så småtrevligt förut har nu förvandlats till ett deltävlingsjippo … Tänk vad många länder som inte har något intresse att titta överhuvudtaget på lördag, eller …?

Annat var det när man köpte kvällstidningen, dukade upp med godis och veckalde upp mittuppslaget, där alla länders låtar var namngivna i en tabell. Man kunde själv ge dem poäng från o och uppåt, 12, tror jag. Spänningen var oliiidliiig …! 😉

Nu har Melodifestivalen förvandlats till ytterligare en av alla dessa fåniga tävlingar som sänds på TV:s alla kanaler …

Vill ni lyssna igen, hon har en fantastisk röst …

http://www.youtube.com/watch?v=54HckZbrqBA

Bild från SVT:s hemsida

Risigt …

Makens rivning av den gamla boden förde med sig en massa merarbete. Vädret stod oss bi och vi kunde elda en hel del av gammalt ruttet virke. Det icke ruttna staplades i en prydlig hög och när nu elden var så livskraftig, trots duggregn, så hann vi dra och elda en del gammalt ris, efter trädfällningen förra året. Än återstår en hel del, men man har lovat dåligt väder och kanske vi kan gilla läget i någon dag och hinna få bort ytterligare ris.

Efter eldningen krattade jag skogen, en tjock matta av tallbar täckte marken. Inte ett grönt strå orkade titta upp. Jag rakade ihop många kubitmeter som nu ligger i spridda högar och som förhoppningsvis går att elda upp … Själv klarade jag knappt att stå upprätt efteråt. Maken, som vrickat foten i veckan staplade på sitt sätt och som två krokiga, staplande stackare hjälpte vi varande ner i båten. Den var såphal efter dagens duggregn. Det gäller att hålla handen.

Kvällen tillbringade jag som ett vrak i soffan. Det värkte i handleder efter allt brytande av kvistar. Träningsvärk i ben och ryggmuskler, men det kändes skönt att äntligen fått rådda runt lite med leder och muskler … Tro’t om ni vill.

I dag har jag varit och fotograferat mig för att förnya mitt körkort. Man fick tre chanser och jag blundade på två – så … Den unge mannen tyckte att det var klart godkänt och gjorde något med mina pupiller. Han log och sade åt mig att skriva min namnteckning, det  blev så fint så intygade han, men jag vet inte jag …

Själv har jag klarat av ett stort gruvligt moment idag. Tack o lov så träffade jag på en helt otrolig läkare, hon fick mig att glömma min oro. Det blev inte roligare för det, men nu är det gjort. Jag önskar ingen annan att göra detsamma och hoppas att slippa göra det igen …

Vår igen …

Nu har sommaren lämnat oss och vi har vårtemperaturer igen. Dvs varmt i solen och lä, kallt i skuggan och vinden.

Vi köpte diverse sommarplantor som jag har planterat idag. Ett gymnastiskt arbete i dubbelvikt ställning. Maken tog fram krukorna och passade samtidigt på att riva den gamla boden – som stått på rivningsprogrammet i flera år.Den har sett bedrövlig ut. Nu står alla prylar utanför och jag tycker inte det ser ett dugg bättre ut …

Jag såg räven igår, han sprang i samma stråk där råduren har gödslat ordentligt i vinter. Min förhoppning står nu till att han lämnar läskiga doftspår och att rådjuren håller sig borta. Undrar om det gäller för fästingar också …?

Rött, inte rosa …

Jag har nog aldrig skrivit om att jag gillar trädgårdsarbete … Faktiskt, jag skulle kunna tillbringa massor av timmar i trädgården och jag har hur många idéer som helst om hur jag vill göra. Under ett stort antal år prenumererade jag på trädgårdstidningar och kämpade på för att förvandla vårt berg till en prunkande trädgård. Då insåg jag inte att det var dömt att misslyckas. Visserligen var alla runt om mig mycket pigga på att tala om det för mig, men jag hade mina idéer. Jag genomförde en del del av dem – tyvärr kräver det att man befinner sig på plats hela året, så nu krymper allt ihop – ja skrumpnar är nog ett mer korrekt uttryck. Det som inte skrumpnar tar rådjuren hand om.

För några dagar sedan ploppade lite energi upp igen, ett dåligt samvete sedan flera år. Jag drog ut med spett, grep och försedd med grova handskar och gav mig i kast med berget. Dvs, inte själva berget – det skulle blottläggas och framhävas. Jag spettade och grepade och fick ihop en rejäl hög med grästuvor – som skall läggas tillbaka på de avskalade ojämnheterna. Mina två blåsor i handgreppet från Hälsingland blåsade upp igen. Helt slut, men stolt över den grop jag åstadkommit, tog jag kväll. Eftersom den var ljuvlig så blev det grillning och middag på altanen.

Jag satt där och bara njöt och kände mig väldigt duktig. Vid sängdags, när jag borstade tänderna kastade jag en blick i spegeln. Fick en ”smärre” chock. Det ena ögat var blodrött, det såg ut … ja, blodsprängt.

Nästa morgon såg det inte ett dugg bättre ut. Jag skulle träffa några vänner för brunch och det var solglasögon som gällde. De rekommenderade mig att åka förbi akuten, en tanke som jag hade snuddat vid och gärna ville undvika.

På väg hem svängde jag i alla fall in på vårdcentralen och en sköterska rekommenderade mig att åka på akuten då även iris verakade vara påverkad. Jag åkte hem – hade ju bilen lastad med frysvaror, maken mötte med båten. Jag ringde akuten, fck veta att de var stängda för dagen, och fick rådet att infinna mig nästa morgon.

Nu är det nästa kväll, jag har tillbringat många timmar på akuten idag. När jag äntligen fick träffa en sköterska, som gjord en noggran undersökning, Hon kontrollerade ögat i ett mikroskop och konstaterade att jag inte hade fysiska skador. Där och då bestämde jag mig för att hoppa över att träffa doktorn. Vet inte hur många timmar till det skulle ha tagit. Ögat ser fortfarande lika jäkligt ut, men jag har inga större besvär. Men har jag missat felstavningar och annat så  …

Piggar som underlag …

Nu har vi bytt utsikt - igen ...
Nu har vi bytt utsikt - igen ...

Jag tillhör den del av befolkningen som har dåligt rygg, tidvis mycket dålig. Min livsstil gör att ena halvan av året sliter jag ner den och andra halvan bygger jag upp den igen med hjälp av massage. I september 2009 blev jag med spikmatta, sedan dess har jag ägnat mig åt självspäkning varje kväll och kunde helt sluta med massage. Ryggen blev bara så bra – jag trodde att jag var osårbar igen, ha, ha …

Nu har jag ägnat några dagar år kroppsarbete …Hade med mig spikmattan upp till Hälsingland, men det var inte läge att använda den när jag låg på innerplats i en våningssäng – alltså den användes inte alls. Det gick dessutom rätt bra medan det pågick, problemen kom efter bilfärden hem. Spikmattan blev kvar i Hälsingland …

Morgonen efter kom jag knappt ur sängen, och att ta sig ur bilen … Det blev till att stappla in på Hälsokosten i vårt närcentrum för att fråga efter en spikmatta. De hade två, jag köpte en och nu har jag använt den några gånger. Första gången på altangolvet i solen, jag njöt och somnade …

Ryggen är inte helt bra än, men ok – skall köra en omgång i kväll igen. Jag börjar sakta återvända till ett rörligt liv. Har du du besvär och inte har provat – gör det …

Det började igår - men är det full fart ...
Det började igår - men är det full fart ...