Oj, det har gått en hel vecka … Ja, jag vet att jag hoppat över att skriva här – det har inte hänt så mycket som varit något att skriva om. Men att det har hunnit bli ett nytt år …

Kalkonmiddagen var lyckad, gästerna verkade trivas och alla tycktes uppskatta kalkonen, särskilt såsen.

Resten av veckan vet jag inte vart den tagit vägen. Nu är det i vilket fall nytt år. Maken och jag har skålat in både det sydafrikanska och det svenska nyåret. Det första i form av bubbel på balkongen där vi beundrade fyrverkerier och det senare där vi missade Jan Malmsjö (vi satt på balkongen och njöt av värmen – liksom en granne på berget som med jämna mellanrum skickade upp raketer i klass med Vattenfestivalen), men vi lyssnade till alla domkyrkorna. Clabbes diskoprogram tycker vi är lite väl hysteriskt. Jag har något minne om att han var likadan på sextio, eller var det sjuttio talet. Kanske dags att lämna över …

Nu vill jag önska alla ett GOTT NYTT 2011!!

Ikväll är kvällen min …

Det är ljuvligt varmt ute och jag borde sitta på balkongen och bara njuta, vilket jag kanske gör om en stund. Vi har tagit en promenad idag och maken har tagit en massa bilder på Capetonians som har jullov. Får se när jag hinner lägga in.

I morgon går dagen åt att förbereda årets kalkomniddag. Nio gäster är inbjudna – vi har fler som vi så gärna skulle velat bjuda in – men nio är mer än vad ordinarie bord klarar – men vi har ju vårt gamla balkongbord. Det som tjänade som mitt skrivbord i några veckor.  Men där går gränsen …

Så blev det då julafton – har knappt fattat att det varit december.

Vi började dagen med te, lussekatter och GD. Sedan blev det risgrynsgröt. Vad är det som gör att det smakar så bra på julafton. Skulle inte komma på tanken att koka det en annan dag. Kanske för att det tar sådan tid – men har heller ingen längtan till det.

Vi lyssnade på svensk radio och bland annat Barnen som ringer till tomten. Han har tagit upp sig lite i år – inte lika många pinsamheter – även om han har långt till den tidigare tomtens klass. Vi lyssnade faktiskt på ett inspelat band timmarna innan och kunde jämföra då vi hade det i färskt minne. Men visst – ungarna är sig lika med sina frågor. Pratade med barnbarnet på Värmdö och han hade också lyssnat, men inte ringt.

Vi talade också med barnbarnen i Kalifornien, de hade precis ätit frukost.

Sedan var det dags att avnjuta julbordet, vi sköt rejält på det i tiden idag, gröten var mycket mättande. Jag tycker inte vi har så överdrivet mycket – och det ser inte ut att ha försvunnit särskilt mycket från faten då vi är färdiga, men ändå sitter vi där rejält mätta. Lite kaffe o i år blev det Kalle Anka o hans vänner, mera radio SR Minnen och Karl-Bertil Jonsson. Det blev ganska sent innan vi delade ut julklapparna, som kommit över Atlanten från dotterns familj i Kalifornien.

Maken gick ner till vakten med en påse med mat o godis och där stod en fantastisk bukett, som var till oss. Den kom från sonen m familj på Värmdö.

Det var en skön avslappad dag för vår del och när jag zappade efter en julfilm jag tänkte avsluta kvällen med så hamnade jag i direktsändningen av Midnattsmässan från Rom, så det fick bli julaftonens avslutning istället. Det var åter en härlig julafton som lades till handlingarna …

God fortsättning !

Kvällen före,

De blev visst lite fel igår med begreppen. Idag vet jag säkert att det är julafton i morgon.  Jag har lyssnat på radio Stlms Rimmstuga. Sedan gick jag över till radio Minnen och lyssnade på det sista programmet med Bertil Perrolf och Tommy Wahlgren från Visby. Ett program som jag lyssnat på varje kväll före julafton sedan början på sjuttiotalet.

Trots att det var 11 år sedan programmet sändes så kändes det i hjärterötterna. Förstår inte varför SR inte kan åstadkomma ett liknande program. Allt skall vara så ambitiöst och kulturellt nuförtiden …

I vilket fall så är all julmat klar, vi fick en provsmak ikväll och min besvikelse är att jag tycker skinkan var lite för salt. Maken tyckte den var ok – så förhoppningsvis var min bit för ”nära kanten”.

Jag har också, äntligen, haft tid med mitt fotbad – medan jag lyssnade på Perrolf.

Nu är klockan oanständig sen – 03.25 – så det blir inga bilder idag. De får läggas upp i morgon om inte Tomten stör för mycket …

Så är vi en dag närmare jul. Det slår strax över till dan före dan. Varje år har jag ambitionen att börja i god tid så jag kan njuta av allt innan jul. Varje år tar föreningen för stor plats och jag fattar inte ens att det är dan före dan – även om en del av mig hinner göra det jag vill ha på julbordet. Men det där att sitta där med pralinerna, en god bok, titta på de romantiska julfilmerna – som här går denna vecka och mitt i natten. Det där att få suga lite på tiden innan  …

Idag deltog jag i en trevlig lunch med några damer – det positiva med föreningen. Sedan satte jag degen till vörtbrödet – som blev jättebra, förutom att jag glömde saltet. Jag har gjort rödkålen och satt en pepparkaksdeg – i miniatyr. Vi får se hur den blir.

Maken har gravat Yellow Tail, en fet fisk som vi gravade redan i Ghana med lyckat resultat. Han har också ”lagt in” glögg – ett oprövat recept som vi hittade i en gammal SWEA tidning. Skall bli spännande att smaka.

Middagen, bestående av rödkål och köttbullar med en skiva vörtbröd, avnjöts framför TV:n med en rulle. Vår favorit Mrs Bucket som trasslar in sig i allt vad hon gör. Såg att serien går i repris i Kanal 5 i SVT. Kika på den om ni vi ha ett skratt.

Nu får det bli en tidig kväll och i morgon skall sillen, skinkan och sillsalladen fixas. Liksom jag skall se hur pepparkaks degen blev – om det kan bli några kakor. Gjorde receptet för Skurna pepparkakor enligt kokboken. Har inte tid, eller lust heller för den delen, att kavla och ta ut formar. Men lite doft o smak skadar inte …

Så underbart att vakna på morgonen och inte ha en massa måsten … Jag låg och drog mig en stund – det blev ju lite sent igår.

Sedan har jag suttit vid datorn – men inte med SWEA (nåja – några timmar) – utan med privata, roliga saker. Sådant som jag tänkte mig att göra för flera år sedan. Jag satt med mina olika hårddiskar – törs fortfarande inte lägga in något på kompisen – hon låter fortfarande. Vet inte om det är fläkten eller hårddisken …

Det nya fotoprogrammet har sin fördelar – men när det gäller att fixa gamla scannade bilder – då räcker inte programmet till – ingen funktion som jag hittat ännu. Så, jag tog helt enkelt mina extra hårddiskar, ritplatta osv och flyttade över till makens dator. Han sitter permanent i vardagsrummet – vilket gjorde att jag kunde lyssna till härlig julmusik medan jag försökte att fixa med mina bilder i hans dator.

När jag jobbat en stund – och insett hur mycket snabbare och bättre Kompisen faktiskt är – så började jag rota efter omslaget till mitt Photoshop program igen … Det finns inte så många ställen att leta på. Men jag vände upp o ner på alla lådor igen. Det positiva var att jag hittade extra lamporna till adventsstaken som slutade fungera förra veckan.

När inga fler låder fanns att leta i så tog jag ut alla CD-skivor/fodral ur CD-stället – igen – för säkert fjärde gången.  OCH!!! Då ligger Photoshops fodral där. Precis där jag letade efter det den första dagen – och dagarna efter. Med den skillnaden att då låg det inte där …

Jag har dessutom otaliga gånger böjt mig ner och läst på ”ryggarna”. Jag vet att maken vid minst två tillfällen har suttit och tittat på mig då jag tagit ut dessa CD-fodral och det fanns bara inte …

Urmelkottar … Men nu har jag vunnit över dem flera gånger – hoppas att de ger upp flyttar …

Fortfarande: Stort TACK! till  er om verkligen försökte hjälpa mig …

Nu har jag installerat Photoshop på min dator  igen.

Ikväll har maken och jag fixat köttbullar. Maken trodde att det skulle bli till ett helt kompani – men när de väl var stekta, så var det nog till ett mycket litet kompani. De blev jättegoda. När köket var skurat och vi var helt slut båda två, så blev det en rulle. En gammal julklapp med ”Skenet bedrar”. Jag lovar – vill man glömma krämpor och konstigheter, titta på detta program …