Nu har jag tömt mina resurser och skall försöka hitta tillbaka till ett normalt liv igen.

Middag, hemlagad, med levande ljus – i rätt tid. Flytta de där tavlorna som hänger totalt fel efter att vi flyttade ”kommoden”, fixa skynket framför dörren, hänga upp ett draperi till köket, plantera timjanplantan och rosmarinen som stått i plastpåse i köket, sy färdigt gardinerna – tyget har legat i skåpet i två år …. Baka lussekatterna till lucia – kanske jag borde sätta en pepparkaks deg för att känna doften – definitivt baka vört bröd ………………………

Nu ligger den där på nätet – tidningen. Själv är jag helt tom … Som en värdig avslutning på det här året så hade vi det sista styrelsemötet ikväll med vår avdelning – som är västra Europa. Nu tar vi jullov och jag önskar att jag kunde göra detsamma …

Vi har fortfarande julmiddagen och ett sista styrelsemöte – sedan tar vi jullov även här. Är det någon som vill läsa tidningen så gå in på www.swea.org/sydafrika – sedan är de bara att klicka sig vidare …

För egen del blir det sängen nu. Trodde de skulle bli nytt rekord – att komma i säng före  midnatt. Det hade jag kanske klarat om jag inte skrivit fel hela tiden pga av fel glasögon 😉 Kl är nu 00.04

Tidningen är klar, den är skickad till alla medlemmar – men inte upplagd på webben – än.

Kompisen har skrämt upp mig ordentligt idag – jag blev helt tom – nånting  – det går inte att beskriva med ord.

Hon bara gurglade på ett konstigt sätt i morse då jag skulle starta. Jag försökte flera gånger och samma otäcka ljud. Till slut måste jag besämma om jag vågade försöka fler gånger, eller om hon skulle till ”doktron”, om jag skulle ta död på henne om jag försökte igen.

Jag bestämde mig för att göra ett sista försök – då startade hon som ingenting. Tyst och fint och så fortsatte hon i en halv minut , sedan stängde hon av. Efter tre försök kom hon igång igen. Det gick några mnuter  – sedan blev skärmen svart … Men jag kunde se att hon fortfarande var vid liv. Själv skulle jag på lunch med mina Sweor – så jag bestämde mig för att våga stänga av henne igen …

Lunchen var trevlig, full av humoristiska inslag och många skratt …

Med en stor klump i magen startade jag om Kompisen. Efter tredje försöket gick det – men hon lät åtminstone inte. Men samma igen – skärmen slocknade och blev totalt svart. Hur använder man en dator med svart skärm …? Svar: det gör man inte – det går helt enkelt inte …

Efter många minuter och svår vånda – jag kan försäkra … Vet ju att jag skulle ha åtgärdat detta för många veckor sedan – så var jag nu övertygad om att jag uttnjyttat Kompisen över hennes förmåga, och vågade inte ens tänka på konsekvenserna …

Medan jag satt där och förtvivlade och försökte få lite medkänsla från maken – som är såå trött på mina datorproblem (kan han tycka som har min gamla dator – som inte haft dessa problem och fortfarande inte har …) – så startade jag min storbilds skärm, och – hux flux så fungerar allt …

Det ta var den korta versionen, om någon är intresserad av den långa versionen så – glöm det. Nu fungerar det – vet inte om jag törs stänga av – för det fungerade ju även i går kväll …

Min office-cd är just nu i luften och förhoppningsvis kan jag starta med att ”Relaod”  Kompisen på fredag. Till dess är det många vänliga ord och klappar som gäller …