Jaha – som vanligt … Vart tar alla dessa dagar vägen. Hur hann man med barn och heltidsarbete och en massa annat som husbygge osv … Hinner knappt borsta tänderna förrän det är dags att borsta dem igen innan sänggåendet – och då är jag ändå nattuggla.

Vi blev med en spontan påskmiddag på påskafton. Eftersom alla är på väg hem de närmaste veckorna så måste något göras åt alla hårt bevakade ansjovisburkar som ligger kvar i kylskåpet – de ska ju sparas till rätt tillfälle. Nu bestämde vi att vi skulle ses och äta upp dessa (innehållet) + den kaviar som en del fortfarande hade kvar. Det blev mycket ansjovis rätter … Janssons, gubbröra, ägghalvor – lite ensidigt, men ack så gott. Vi har ju snålat innan och inte unnat oss en endaste lilla ansjovisbit … 🙂

Det bestämdes att vi skulle vara här och jag tyckte att vi borde ha lite mer än ansjovis rätter. Så det blev att snabbt grava fisk och lägga in sill. Gravningen gjorde jag på Yellow Tail, en lokalt fångad god och fet fisk. Visserligen finns det norsk lax att köpa (dyr), men varför köpa ”konstgjord” fisk som fraktats över halva jordklotet när det finns färsk högklassig fisk att få. Den är visserligen inte orange, men naturlig. Det blir hur gott som helst och gästerna uppskattade den.

Salt sill finns också, jag tror att den är stor på påskbordet hos judarna – vet inte, men det finns gott om den just nu. Den är helt ok även om den inte är lika fet som hemma. Men det beror nog mer på att den säljs urvattnad. God blev den i alla fall.

Om nu denna spontana påskmiddag var menad att tömma kylskåpet, så blev det inte så hos oss. Ingen tog med resterna – dem har vi kalasat på i två dagar nu. Så ikväll var det gott att steka hamburgare med inbakade fetaosttärningar. Kyl o frys ska tömmas – då kan det bli konstiga kombinationer och glada överraskningar… Till imorgon finns det fisk i frysen, som antagligen får bli fisksoppa, men sedan får det bli soppåsen med resterande och krogen som gäller …

Efter den ljuvliga värme vi hade före påsk, så har vi nu haft två dagar med spöregn – inget vi upplevt tidigare – med en rejäl temperatursänkning. Det var bara 13 grader i natt. Innan dess hade vi 24 grader på natten. Idag var solen tillbaka igen och temperaturen var som försommar i Sverige. Varmt i solen med lite svala vindar från havet. Nu får det gärna vara sol igen – har massor som ska tvättas och hinna bli torrt. Som alla tidigare år så accelererar tiden den sista veckan – börjar blir stressigt – som vanligt …

(Har nu – sent omsider – lagt in bilderna från vintrampningen …)

Idag är första dagen på mitt nygamla liv … Låter det konstigt? Ja, kanske. Men för några timmar sedan fick jag iväg det sista åtagandet jag åtog mig för ganska precis fyra år sedan.

Jag har varit dålig, ja urdålig, på att skriva här. Har varit trött efter timmar som jag ägnat åt så mycket annat ”måste”. Nu är detta ”måste” över. Det tog slut i förmiddags, men inte utan bekymmer. Det borde ha varit över redan i söndags – men mina följeslagare ”Urmelkottarna” (bäst att stava dem med stor bokstav – de är inte att förakta, i alla fall deras kraft …)

Jag har avgått som ordförande. ”Kommer du inte att sakna det?” – ”Inte ett dyft”, och det gör jag inte heller. Jag hade lovat att fortsätta med vår tidning – det tycker jag är ganska roligt, trots allt arbete. Det är den som var färdig i söndags, men när jag skulle skicka ut den gick det inte. Strul med Adobe Reader, Internet – ja, allt. Jag väntade till sena kvällen och lyckades att få ut den till medlemmarna – men inte till kansliet osv. Då var filen för ”stor” … Samma sak på måndag, tisdag och onsdag  förmiddag(dvs. idag). Fick hjälp att lägga in den på hemsidan och skickade mail till berörda att de fick helt enkelt gå in där och läsa den …

Idag var det dags att ge mig iväg på den sista aktiviteten för säsongen, Afternoon Tea på Mount Nelson Hotel. Vi damer samlades där och efter diverse flyttande från olika bord – ute – inne, så kom vi till rätta och blev serverade valt te från en hel meny … Ett stort bord dignade med olika små konstverk som gick att äta – det var bara omöjligt att ens tänka tanken att provsmaka på allt.

Jag var inte blyg, jag försåg mig – tog en liten hörna och nibblade, sedan gick jag och tog nästa assiett medan kyparen bar ut den ”nibblade”. Lyxkonsumtion – men en gång i livet så kan man unna sig det. För mig var det dessutom lite av ”firande” … Nu har jag inte längre några plikter mot föreningen, nu ska jag äntligen ägna mig åt maken o familjen igen. Jag förstår att de inte har förstått hur mycket tid och tanke detta har tagit från mig. Kanske hade det varit annorlunda om jag varit i början av livet – men nu är jag i den ålder jag är och jag har varit mycket ensam om vissa ”moderniteter” som det där med datorer, hemsida osv … Ingen mer än jag har kunnat, kanske velat eller brytt sig.

Men jag ska avsluta med att skriva att jag har fått mycket i gengäld. Många nya vänner, intressanta upplevelser osv., osv.

Under tiden har maken och jag roat oss med diverse. Bland annat har vi haft vår granne på besök. Då reste vi runt både till Hermanus, öster om stan. Där vi försökte få syn på valar – men de var inte hemma just då. Sedan till västkusten, Yzerfountin, norr om stan – där var det en val hemma – men jag var i duschen just då, men vi hade några härliga dagar.

Sedan var vi på ”winestomp”, dvs vintrampning. En gammal vingård i en liten by, där vi bodde på ett gammalt hotell.

Ja, jag och flera med mig har skrivit om en hel del av det jag varit med om i den webbtidning som jag strulat med de senaste veckorna. Och eftersom jag lagt ner så mycket arbete på den, och behöver sova nu, så föreslår jag att ni helt enkelt läser där. Jag lägger in länken, klicka på den, så kan ni också läsa de tidigare tidningarna så får ni veta vad vi gjort längre tillbaka.

http://www.swea.org/sweabladetsydafrika___6973.aspx

Som vanligt: bilderna kommer i morgon … Nu måste det bli sängen.

Det blev många morgnar …