Platta paket …

Kroppen var ganska stel och ledbruten – vad nu det är – men så kändes det i morse när jag skulle ta mig ur sängen. Solen sken och vattnet var spegelblankt – så vackert. Men måste sluta fota denna vy nu, har hundratals vackra bilder av vattnet utanför balkongen.

Idag skulle högskåpet monteras, men först monterade jag en liten hylla till makens arbetsplats. Sedan blev det promenad in till stan medan solen sken och vi kunde njuta av det vackra. De flesta blad har nu fallit och landskapet ser helt annorlunda ut. När vi var tillbaka tömde jag den bokhylla i hallen där städskåpet ska stå. Det kommer att bli en förskjutning av bokhyllorna och en ska rensas bort helt – hur nu det ska gå till – men så ska det bli.

Det platta paketet från det stora möbelvaruhuset lades ner på golvet och det var dags att börja. Det hann inte bli så mycket. Inte en enda liten skruv fanns med i paketet. Jag letade och letade igen och ytterligare några gånger för att utesluta att jag missat den lilla påsen. Men den fanns inte. Kollade packlistan om jag glömt att plocka med den. Ibland förpackas varorna i två paket, men inte.

Någon höjdare i Israel yttrade sig idag om Sverige. Att deras politik verkligen inte var lika enkel som att sätta samman platta paket från ett stort svenskt varuhus. Kan kontra med att det inte alltid är så enkelt att sätta ihop platta paket heller, i alla fall inte om man saknar skruvpaketet – fast, vi menar inte kanske inte samma sak.

Här kan vi dessutom ringa kundtjänst och de brukar reda ut det mesta. Vilket jag gjorde, de var mycket vänliga och skulle skicka en uppsats skruvar till mig inom 3-5 arbetsdagar …

Det är lång tid när vardagsrummet är belamrat med allt som ska in i skåpet och allt som ska ställas tillbaka i hyllan som ska flyttas så mycket som städskåpet är brett. Kan man kalla situationen för platt fall …

Förväntansfullt ...
Förväntansfullt …
... och fortfarande lovande ...
… och fortfarande lovande …

Många steg blev det …

Idag har jag gått sju timmar på Ikea – sju timmar! Jag hade min minneslista och den fungerade bra – där var vissa saker som skulle kollas och funderas på. Det mest gick bra, men jag hade glömt att ta med i beräkningen att det är höstlov i Sverige och lönevecka. Jag var långt ifrån ensam. När jag tog paus för att äta lunch stod jag ca 20 minuter i kö för att få mina köttbullar. Jo, jag vet att de har flera andra rätter på sin meny – säkert bättre och kanske godare – men är man på Ikea är det köttbullar som gäller. Det spelar ingen roll att man för flera månader sedan anklagade dem för att de innehöll hästkött. Det är flera ton åsnekött som importeras till Sverige varje år och du hittar inte en enda innehållsförteckning med åsnekött. Vi får finna oss i att bli lurade och så länge vi accepterar det så kommer det att bli så.

Mitt förhållande till Ikeas köttbullar är det att det är en av de få gånger under året jag äter prefabricerad mat – de har helkoll på sig – och köttbullarna smakar bra. Då gör det inget om jag äter dem 2-4 gånger om året – de två senaste åren.

Har nu packat in diverse platta paket i lägenheten och i morgon ska det bli spännande att se vad som passar in. Hoppas i vilket fall att det inköpta städskåpet passar in. När det är på plats så är det dags att forma min arbetsplats. Tror i skrivande stund att det kommer att bli bra – men vet inte förrän allt är på plats. Det gäller att inte öppna förpackningar för att kunna lämna tillbaka dem …

Skulle egentligen vilja börja redan nu – men tror inte grannarna skulle uppskatta. Stor skillnad mot att bo i villa – men, som min dotter påpekar hela tiden – Du måste lägga dig i tid och sova …! Det kommer nog att bli så en dag – men inte ikväll – heller …

Varmare än i midsommar …

Idag har vi tydligen satt värmerekord enligt SMHI. Den varmaste dagen på ca 150 år – kanske 200 år. Här var det närmare 16 grader. Maken var ute o kände efter. Jag hann inte komma ut – vi skulle sätta upp hatthyllan. Arbetet påbörjades igår – misslyckades – med borrningen. Maken skaffade en specialborr idag på inrådan av den lokale bygghandlaren. Vet inte om den var bra – försöket misslyckades – borren gick av …

Jag var bestämd på att hyllan skulle upp idag, vilket också skedde. Maken och jag är inte speciellt goda vänner när vi arbetar med praktiska saker, men det går snabbt över när problemet är löst. Problemet löstes och allt är frid o fröjd igen. Även ett skoskåp skulle upp, men där var det gipsvägg som gäller och det är vi ju experter på numera 🙂

Imorgon får alla större projekt ligga nere i lägenheten. Maken ska skifta hjul på bilen. Jag ska ta mått och planera inför besöket till stora varuhuset på torsdag. Då ska bl.a. städskåp inköpas och detaljer till mitt skrivbord. Vet inte riktigt hur jag ska lösa min arbetshörna. Har vissa idéer, men vill helst kunna använda de saker jag redan har. Vi får se hur det blir.

Det är roligt att köket äntligen fungerar. Vet vilket skåp eller vilken låda jag ska öppna för att hitta en viss pryl. Är stor skillnad att vakna här varje dag och att inte vara på väg någon annanstans. Väskor o ryggsäckar som ska packas eller packas upp. Förra veckan letade jag efter min ritplatta i flera dagar. Vände upp o ner på allt och kunde inte förstå hur den har kunnat försvinna. Var helt övertygad till slut om att jag glömt den på ön. En dag tittade jag i en udda datorväska, vilken jag inte ens kommer ihåg att jag använt i sommar – och – där låg den. Puh, ser fram emot att ta kontroll över allt. Är på god väg …

Sista blomsterfägringen från sommaren ...
Sista blomsterfägringen från sommaren …
Buketten har stått sedan början på september ...
Buketten har stått sedan början på september …
Skoskåpet på plats ...
Skoskåpet på plats …

 

Stenhårt …

Idag blev köket klart. Visserligen ska vissa detaljer bytas ut, men det blir inte förrän i vår. Nu nöjer vi oss med det vi åstadkom igår och idag. Stor skillnad och känns bra. Vi har fått loss arbetsyta och känner oss nästan vilse efter denna tid det varit så rörigt.

En tråkig sak – våra favoritmuggar har ”tagit slut” – båda har fått sprickor i botten och vi vågar inte använda dem längre. De har hängt med ca 20 år, inte så illa, men så tråkigt att vi nu måste kasta dem.

Glada i hågen fortsatte vi med hallen. Där ska en hatthängare sättas upp. Just denna vägg är betong – vi har nu blivit experter på gips. Vid andra hålet tog det stopp – dvs borren tog inte alls – den bara låter men hålet blir inte djupare. Väldigt molokna gav vi upp och bestämde oss för att åka till vår proffsbutik i morgon och be om råd. Kanske vi måste hyra en starkare borr – vår slagborr räcker tydligen inte. På nått sätt ska det väl lösa sig – undrar efter hur många hål. Det är inte det lättaste redan innan då man placerat elskåp, eluttag och skåp för kabel tv med de mest konstiga mått och avstånd. Det har tagit oss lång tid att över huvud taget få till hur vi ska lösa det på bästa sätt. Och nu kan vi inte borra där vi måste …

Som den luttrade optimist jag blivit förväntar jag mig att hatthyllan kommer upp i morgon. På torsdag bär det av till det stora möbelvaruhuset. Då ska en hallbänk bytas (fel färg) och ett högskåp med städinredning inköpas. En besvärlig detalj – vi tänkte inte på att det inte fanns …

Och då syns inte vår nya svart/vit randiga matta ...
Och då syns inte vår nya svart/vit randiga matta …

 

Vatten …

Sitter här i soffan och förundras av hur jag kan sitta och titta på vatten hur länge som helst. Samma vy egentligen, men den ändras så fort ljuset ändras och det ser olika ut hela tiden. Vad är det som gör att vi människor dras till vatten. Jag tillhör dem som måste ha närhet till vatten. Andra vill ha skogar omkring sig för att trivas. Visst det är vackert, men jag skulle inte klara av att inte ha en horisont, den ser man inte i skogen. Däremot kan jag tycka att det är mysigt att för ett tag befinna mig på en plats där skogen omger mig. Älskar att gå i skogen, men där jag har min dygnsvila måste det finnas en horisont – inte nödvändigtvis vatten – men helst.

Igår nåddes vi av nyheten att Kim Anderzon hade gått bort. Hon var en av de som gjorde mig glad. Fantastisk energi, hon tog upp hela rummet när hon var närvarande. Spontant tänker jag på den scen i Sällskapsresan där hon dukar upp på toaletten på Arlanda. En scen som väcker starka känslor – så äckligt – så mysigt – så roligt. Kan än idag inte besöka damtoaletten på Arlanda utan att tänka på denna scen. Blir alltid glad av minnet. Liksom när hon tvingas ta med sig en burk peppar ”i fall” den spanjor hon skulle dejta blev närgången och syrran frågar om hon fick användning för pepparn. Den min hon har när hon svarar är obetalbar …

Den ene efter den andre av mina favoriter faller nu för åldersstrecket. Det är det som gör att jag märker att jag blir äldre – visst spegeln visar också, liksom lederna gör sig påminda – men när man inte har en spegel i närheten är det ingen skillnad mot när man var liten, tonåring eller ung vuxen. Känslorna och tankarna är desamma – inbillar jag mig – lite nyansskillnader är det nog, men jag är jag och kan ju inte gärna bli någon annan …

Hål i väggen …

Sitter i morgonrocken och känner hur bra jag har det … Att kunna stanna hemma, sitta inne och titta ut på det grå vädret medan jag dricker mitt te. Tänker att vi nästan aldrig varit hemma så här sent på hösten och haft tid att bara vara.

Idag ska jag ta tag i den hylla som jag började fixa igår, men som måste fixas om. Det är en hylla som sitter över fönstret i köket där jag har min torkade svamp i glasburkar. Var inte riktigt nöjd med höjden på den och bestämde att sänka den och samtidigt skruva fast lampor som ska ge bra ljus på arbetsbänken. Allt gick jättebra – jag kände mig som ett proffs, lamporna kom dit snyggt. Jag borrade hål i skivan för sladden, var riktigt nöjd tills … När jag skulle sätta upp den behövde jag längre skruvar än tidigare och det hade jag inte. Allt blev liggande.

Vi har nu varit iväg och köpt nya skruvar och fler hyllor 🙂 Det blev jättebra med belysningen, några blommor fick komma in från balkongen och inviga den fönsterbänk som vi också satte upp av bara farten – nåja – vi har gipsväggar och undrar om inte till o med betong är lättare när man väl fått upp ett hål. Här blir det hål meddetsamma, när jag sedan sätter i den speciella pluggen och försöker ”dra ihop” spindeln på baksidan med skruven börjar hela pluggen att snurra och förstora hålet. Har köpt en specialgrej som ska vara jätte bra – nu vet jag hur man använder den och den verkar fungera. Kanske väggarna inte behöver se ut som Schweitzer ost i fortsättningen. .

De nyinköpta hyllorna står fortfarande i sina paket, måste ju ha något att göra i morgon också. Ute har det börjat regna – blir bra att vara inne o skruva upp hyllor.

Och, ikväll har jag tagit min sista antibiotika dos …