40-talet, länge sedan – eller …?

 

Idag blev det inte svampskogen – man måste vila sig ibland :-). Det blev promenad till stan istället. Än så är det härlig höstluft och inte för kallt. Var också hos sjukgymnasten – hade ett trasigt knä för en månad sedan – det bara lade av och sedan lade det av igen – att vara trasigt. Sjukgymnasten var nöjd med styrkan, men jag har fått mer hemläxa. Ska utöka mina övningar med gummiband. Hur enkelt som helst – men hur ska jag komma ihåg? Tror att svampskogen är väl så bra övning.

Maken och jag tog en lång promenad runt udden, inte mycket till fågelliv nu, men vi såg någon ”drake” dvs manligt exemplar av gräsand. Några fågelsträck med gäss fick vi också se – men annars är det magert med exemplar från djur- o fågelriket.

När vi kom hem blev vi sittande en stund och slog på TV:n – det var svensk långfilm från 40-talet. En komedi med ett klemande med männen, vilket pågår fortfarande – om ni frågar mig. Men visst det är roligt att få se de gamla miljöerna, jag känner igen mig till stora delar, även om jag växte upp på 50/60-talet. Man kan ju vara tacksam att en del av moralen är borta – men långt ifrån allt. Den visade rätt tydligt vad som gällde för hustrur och döttrar på den tiden. Inte så stor skillnad mot idag – det släpar rätt ordentligt om man granskar villkoren för kvinnor o flickor, även om många hävdar att det är jämlikt idag.

En väsentlig skillnad är att man då förväntade sig att kvinnan skulle utföra allt arbete i hemmet – men det var lite ärligare – hon var hemmafru och försörjd. Idag förväntar man sig samma sak, men idag är hon heltidsarbetande och förväntas försörja sig själv …

 

Att man aldrig får nog …

Vaknade av mig själv tidigt i morse, var faktiskt först – det händer väldigt sällan. Men, i mitt nya liv som morgonmänniska istället för kvällsmänniska … 🙂 I den bästa av världar …

Satte mig vid datorn och försökte komma ikapp här på denna sida – men så långt har jag inte kommit än. Jag må vara vaken, men inte den del av mig som ska tänka.

De andra vaknade vi åt frukost och gjorde i ordning fika o mackor att ta med ut i skogen. Vi körde en väg vi aldrig kört tidigare och efter bara ett par kilometer låg en fantastisk skog. Vi parkerade och gav oss in där. Trattisarna är glest växande – och sååå svåra att få syn på, så mycket annat fanns det inte heller. Jo, taggsvamp. Och massor av uppbökad mark efter vildsvin. I kanten på där de bökat hittar man nästan alltid trattisar.

Vi bestämde att köra vidare på den väg vi valt. På väg tillbaka till bilen hittade vi mer trattisar och innan vi var framme vid bilen började det stänka. Vi tyckte att vi nog hade fått tillräckligt och åkte hem och tog vårt kaffe vid matbordet. Det smakade lika gott där och än mer när det började vräka ner utanför fönstret. Svampen rensades och kusinen bestämde sig för att ta ett tidigare tåg hem. När vi slog ihop resultatet från i fredags så var det inte så illa. Vi får se hur mycket som återstår när trattisarna torkat …

Den här svampen fick stå kvar ...
Den här svampen fick stå kvar …
Undrar vem som bor under stenen ...
Undrar vem som bor under stenen …
All taggsvamp saknas ...
All taggsvamp saknas …

 

Höstmarknad …

Vi börjar så smått anpassa oss till vårt nya liv i en liten småstad. Känns inte helt fel – vi trivs – och ibland måste jag påminna mig om att detta är mitt nya liv. Adjöss till det jäktiga storstadslivet – vill jag uppleva det igen ligger det ca 50 minuter bort.

Det var Strängnäs marknad – man hade prickat in en kanondag vädermässigt. Ballongerna lyste med sina färger mot den blå himlen. Massor med människor som provsmakade och handlade diverse goda (hemkokta?) produkter. En del hade nog kokt sina sylter och rökt sina köttbitar – men väldigt många hade samma produkter och var inte mer än återförsäljare. Men skitsamma – jag gillar att trängas på dessa marknader. Köpa produkter – som är goda och dyra – men en dag om året kan man titta bort från prislappen. Det blev en bit basturökt älgfilé och älgkorv, Forbondekorv från Hälsingland och en jättegod lagrad ost. Nu är vi försedda med dessa delikatesser några veckor framåt.

Vi trängde oss fram maken, kusinen och jag. Så småningom blev vi kaffesugna och hittade ett bord i solen på ett café som ligger i parken. Där satt vi och lögade oss åt chokladbollar och drack kaffe. Jättegott!

Ett besök i domkyrkan gjorde vi innan vi gick hem igen. Så stor, så pampig och så gammal. Den är byggd på 1200-talet. Imponerande och massor att titta på. Måste bli fler besök för att hinna se allt.

Det blev en eftermiddag och kväll på balkongen – med hjälp av värmare så kunde kusinen och jag sitta där till midnatt. Helt underbart att sitta och titta på ljusen från Strängnäs som speglar sig i vattnet …

En lite fikapaus i höstsolen ...
En lite fikapaus i höstsolen …
20141011_135732_e
Rensat och klart, vad håller man på med som jagar själv …?

20141011_14242720141011_144408

Sörmlands vackra skogar …

Det är fascinerande det här med höst. När jag var yngre tillhörde jag den stackars grupp som fick höstdepressioner och magkatarr. Så gick jag en svampkurs och sedan dess har hösten en helt annan innebörd för mig. Jag fullkomligt älskar den – nu pratar jag om den mysiga höst då det fortfarande är gula/ orangea blad kvar på träden och temperaturer över +10C.

Idag har kusinen och jag varit ute i Sörmlandsskogarna. Vi hamnade i en otroligt vacker, gåvänlig skog med massor med svamp. Problemet var att de flesta skulle ha plockats för många dagar sedan. Men där var några små fina Karl Johan, gula kantareller, trattkantareller och massor med gul taggsvamp. Allt är nu rensat, glömde i vanlig ordning att ta bild. Kommer kanske i morgon.

Men visst är det något viss med luften i oktober, eller …?

Regntunga skyar …

Vaknade i min egen säng – och som alltid när jag byter bostad – det tar en stund innan jag vet var jag befinner mig. Jag har sovit gott i natt och ägnat många timmar till att rensa fotofiler i datorn, som jag ägnat många timmar åt de senaste dagarna. Lite som när jag för många år sedan grävde bort en myrstack. Då var det myror i drömmen i många nätter …

Det blev en slow morning, man måste ”boa” in sig. Tanken var att genast ta upp min tävling med dottern – vi ska gå med stavar, dvs hon går redan varje morgon. En app finns nedladdad i telefonen och den skvallrar om hur långt, fort och vart vi gått. Inget fusk är möjligt. Nu började det regna, så jag ”slapp”, det blev en bilfärd till centrum istället. Imorgon stängs hela stan av, det ska bli marknad på lördag och i morgon ställs alla stånd upp. Tivolit är redan på plats. Hoppas regnet håller sig borta. Ikväll har det upphört och den i stort sett fulla månen lyser upp tillvaron.

Själv ska jag lägga mig och ställa klockan på ringning i morgon bitti …

Så här blev det innan mörkret föll ...
Så här blev det innan mörkret föll …

Tillbaka i Sverige …

Nu har jag landat i Sverige igen. Bordningen blev ca 1 timme sen, men var tusan så effektiv. Var tvungen att säga det till den kvinna som stod där. Hann knapp sätta mig innan vi taxade ut.

Solen mötte mig på Arlanda – liksom maken. Regnet såg ut som om det skulle möta oss på väg till Strängnäs, men det mynnade mest ut som fantastiska himlabilder på vägen. Än så länge håller det sig borta – men gör inget om det regnar under natten – tycker en svampfantast som hoppas att den växer till sig till hon har möjlighet att komma ut i skogen igen.

Har så många bilder som jag nu ska försöka redigera och publicera. Men nu blir det den egna sängen i ”Strängnäs”.