Vasaloppet gick av stapeln idag. Det blev norskt i toppen och eftersom de hade ledningen från början tyckte jag att det var ganska trist att följa. Då var det roligare när man intervjuade de i de bakomliggande leden. Där såg det ut ibland som om de skulle byta till vattenskidor istället.

Själv tog jag en lång promenad längs vattnet i den kraftiga, men ljumma vinden. Det var verkligen vårkänsla i luften, ångrade att jag inte tänkt på att ta med kaffe. Solen sken och talgoxen visade sin glädje – liksom kråkorna. Isrester frasade mot stranden på vissa ställen. I skogen var det några blåsippsblad som visade sig, men inte mycket mer.

Hasseln blommar för fullt, även i den glänta där snön fortfarande låg kvar. Inte undra på att allergimedicinen kommer till användning. På andra sidan vattnet – norrsidan – ligger fortfarande ett tunt istäcke och någon slags farkost bullrade fram. Hade ingen kikare, men det var något med en stor fläkt där bak – vilket liv – kan det verkligen vara roligt att sitta och åka i en sådan när det är en så underbar dag …

Det är både konstigt och väldigt invant att vara hemma – eller vad då hemma? Av de platser jag tillbringat minst tid på de senaste två åren så är det här i Strängnäs. Det märks – hittar ingenting utom verktygslådan. Länge stod den under ett skåp i rummet och samlade damm – nu har den en egen draglåda i vårt nya städskåp. En sådan där låda som stänger sig själv väldigt mjukt och fint … En av de få detaljer som fungerar fullt ut – eller som jag hittar de prylar jag behöver i.

Vädret har varit ganska grått, vi har haft en dag med snö. Exotiskt tycker jag och var lite ledsen att den försvann efterhand då det var för varmt. Men kanske ändå bäst eftersom jag använt bilen om dagarna …

När jag körde hem måste jag bara stanna och ta några bilder.

Det har också varit sol och jag har invigt balkongen med en eftermiddagsfika – iklädd endast linne (upptill). Det har sedan dess varit stunder av sol och parasollen har kommit till pass. Men jag tror inte att man kan räkna i våren ännu – bäst att ta dag för dag.

En av de vackra dagarna blev det promenad in till stan. Vattnet var spegelblankt och massor med sjöfågel stod på iskanten och putsade sig. Det var ankor av olika slag – försökte förklara för maken. Vi kom fram till att gräsand dominerade och på andra plats några svart/vita saker i olika storlekar – för mig oklart vad det var. Han nämnde vigg och knipa – tror jag – ankor går bra för mig …