Vi brukar äta kalkon någon av juldagarna i vår familj. Så också i år. Det skulle ske igår. Det är mycket förberedelser och man kan ju tycka att efter så många år borde det sitta i ryggmärgen, eller åtminstone i huvudet. Nej, jag behöver mina kokböcker. Får försvara mig med att det är bara en gång om året jag lagar den – och man kan ju undra varför – det är ju gott!

Den blev god i år också. Men, efterrätten blev inte katastrof, men väldigt, väldigt tråkig. Något poröst gummiliknande. Smaken var det inget fel på, apelsinsmak. Lite extra surt med misslyckandet eftersom jag bett maken köpa ekologiska ägg. Han gick till den enda butiken som säljer dem, läste fel på prislappen och tog dem till kassan. När han kom hem räknade vi ut att de kostade 8 kr/st. Och så hamnade de i en misslyckad parfait …

Den gravade fisken, som jag gör på vit fisk, blev himmelskt god – tycker maken och jag. Vägrar att köpa norsk odlad lax i Kapstaden. Här har man så mycket lokalt fiskad – god fisk. Varför ska man köpa uppfödd fisk – som det dessutom sägs att det går åt 1½ kg på varje uppfött kilo. Sedan ska den transporteras över halva jordklotet. Och hur kan den vara så orange … nej, de får behålla sin sagofisk, jag köper färskt lokalt fångad.

Däremot fick jag finna mig i att kalkonen kommer från Brasilien …?! Så har det varit i alla år. Kan man inte föda upp kalkoner här i landet – klart man kan. Undrar varför det inte finns lokalt uppfödd kalkon och det verkar inte vara en stor grej heller. Sill däremot finns, men de lägger in den annorlunda. Inläggningarna är mycket mer ättiksstarka och inget socker, och det de kallar matjessill ligger i olja. Faktiskt gott, men kanske inte som inlagd på vårt sätt. Har däremot använt den i sillsallad.

Det blev till att stå mycket igår, trots skor med mina specialsulor så protesterar det mesta idag. Det har blivit en dag framför datorn där jag strulat med att försöka bli anonym på nätet. Nu är jag det i fem dagar via ett gratis prov. Försökte med en betaltjänst, den har jag strulat till och från med i över en vecka. Först innan jag kunde betala, och när jag lyckats med det så accepterar de inte vår router – den är antagligen för gammal. Gav upp försöken och gick ut på nätet och letade om jag kunde finna några tips om hur jag skulle bära mig åt, när jag snubblade på den gratistjänst som just nu arbetar på i min dator. Det gick på några minuter. Har redan testat och har kunnat se några avsnitt på SVT Play som jag normalt inte kan se utomlands. Nu ska jag enligt uppgift vara anonym – undrar om det betyder att jag slipper all fånig reklam som smyger sig in. När vi tittade på ny jolle i våras fick jag båtreklam i flera månader. Nu har jag några dagar på mig att testa och behöver inte bestämma mig förrän nästa år …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag vinglar omkring i tillvaron just nu, har antagligen fått kristaller eller vad det nu är … Har haft det förr och väldigt ofta när jag precis kommit hit ner. Kanske något som påverkas av flygresan, vad vet jag. Vet bara att jag blir yr om jag tittar uppåt, läs letar i överskåpen. Vinglar också om jag gör hastiga rörelser – inte blir det bättre av mina vingliga fotleder. Ni kan ju föreställa er hur det ser ut när jag tar mig fram på dessa ojämna trottoarer. Tack o lov har jag en stadig man att hålla i, men han har också problem med sina fotleder. Vi ser nog ganska kul ut när vi stöttar varandra runt på gatorna här.

Idag tyckte maken att vi skulle gå till apoteket som har en sköterska som tar blodtrycket – för att utesluta att det är högt. Jag gick med på det, men det var lång kö så vi gick ner till stranden i stället och tog varsin kopp kaffe. Tror inte det är något fel på mitt blodtryck, det har varit normalt de senaste gångerna. Det är säkert kristaller. Man ska skaka till huvudet på ett visst sätt – som jag inte vet hur man gör – men för att inte förvärra det hela så vinglar jag på ett tag till.

Idag har jag börjat förbereda för morgondagens kalkonmiddag. Skulle göra parfait med apelsinsmak – har gjort den förr utan problem. Men måste ha räknat fel då jag räknade om hur mycket gelatinpulver det går på ett gelatinblad. Innan jag hunnit vända ner den vispade grädden var det som jelly … Fick värma på lite och vi får se vad det blir av det hela, den står i frysen nu. Smaken var det inget fel på – helt magiskt god – hoppas nu konsistensen blir ok, annars får jag väl skära fyrkantiga bitar …

Vi äter fortfarande av julmaten, men försöker variera lite. Det är faktiskt himla bekvämt. Igår var det skinka med rödkål, idag gjorde jag långkål (gräddstuvad, hackad grönkål – väldigt gott) med köttbullar. Vi har  varit ovanligt duktiga i år på att äta av resterna genom att variera. Har man nu stått i köket och fixat så kan man inte låta det förfaras – som det så ofta blivit genom åren. Nu finns där bara lite sillsallad och sill kvar – inga problem med att äta.

Fortfarande har vi jul i huset, väldigt mysigt så här på kvällen när det är mörkt. Tänkte att jag skulle slänga ut granen före nyår, men nu blir det inte så – i år igen. Kanske lite kul att det är julstämning i morgon på kalkonmiddagen – när jag var liten åt vi kalkon på juldagen, eller om det var annandagen – jul var det i vilket fall …

Såg precise stjärna falla – ja, det är många stjärnor som fallit ifrån det sista året, men det här var en på himlen …

Sitter på balkongen och försöker sammanfatta de senaste dagarna, dvs julen.

Trodde att det skulle bli stressigt i år då jag kom ner så sent. Men nästan tvärtom. Antagligen blev jag lite effektivare J .

Jag inledde min julafton som vanligt vid midnatt – som jag redan berättat – med att lyssna till mitt gamla kassett band med vågbrus från Visby. Konstigt hur en så banal sak kan bita sig fast och sedan ge en sådan julefrid (till o med min gamla julhälsning till min son när han var till sjöss finns med). Vad ska jag göra den dagen bandet inte fungerar eller bandspelaren – hur ska man kunna hitta julfrid i dagens mediebrus …

Julafton blev lugn, som vanligt. Vi åt den mat vi förberett, bantar bort lite varje år då vi inte orkar äta som förr. Men det vi äter njuter vi av. Kommer inte ihåg om jag skrivit om att jag kokar risgrynsgröt, det är den stående frukosten under juldagarna sedan några år. Kommer inte ihåg att jag kokade det när barnen var små – men det kanske de kan berätta om. Här kokar jag den dagen innan och maken har lärt sig hur man värmer upp den. Vi blir hur mätta som helst och det är alltid en mandel i.

Vi fick en fantastiskt söt julbukett från sonen med familj i Rättvik och jättemysiga/roliga julklappar från dottern med familj i CA. Bland annat en ryggkliare, som uppskattades mycket av maken. Han var lite bekymrad först för att den var så kort, men fann sedan ut att den hade teleskopskaft J. Den är redan begagnad. Barrdoft till plastgranen J och – en fantastisk film. Kom inte i säng förrän 3.30 och kanske ser jag om den innan helgerna är över.

Har också tittat på en tidigare fantastisk film som jag fick av dottern för några år sedan. Det har blivit sena/tidiga nätter, men massor med mys.

När man lever långt ifrån familjen är det fantastiskt med den moderna tekniken. Hur man kan ta del av deras firande via de små apparaterna …

Vi har knagglat oss ut och promenerat längs vattnet. Vi håller i varandra och ser allmänt skröpliga ut, då väjer alla brädåkare, cyklister och joggare. Tittar man dessutom åt ett annat håll så måste de väja. Det är inte som i Sverige – här tar man lite mer hänsyn till äldre – fast det finns en del turister, bland annat från Sverige …

Här står man i kö för att få komma in till det överfulla poolområdet …

 

 

 

——————————————————————–

 

 

 

 

 

 

Nu är det julafton hos mig – vi ligger en timme före Sverige. Dottern som bor i Kalifornien har många timmar kvar. Jag är lite osäker på om jag ska fira efter min tid eller svensk tid. Bestämde mig för att gå på svensk tid. Då, kl 00,00, lyssnar jag på mitt gamla kassettband från 1997 – Bertil Perrolf som står på stranden utanför Visby och lyssnar på vågorna. Han säger alltid något poetiskt – sedan får vi höra Jussi Björlings O Helga Natt. Dvs, på mitt band säger han samma sak, men har börjat min julafton med Bertil Perrolf sedan tidigt 70-tal. Innan dess var det ”Endast mamma är vaken” med Maud Reutersvärd. Hon pratade redan tidigt 60-tal när jag var tillräckligt vuxen för att hjälpa mamma med att skura hela köket natten före julafton. Varför just den kvällen skulle ägnas åt att skura allt fettindränkt porslin och glas i skåpen ovanför diskbänken. Sådant som aldrig användes och detta är från tiden före köksfläktar. Skåpen skurades ur, dörrarna, väggarna och kökstaket …

Fattar inte hur min mamma orkade. Tidigt på julaftonsmorgonen stod hon framför sängen med en bricka med choklad, lussebulle, pepparkakor och ett levande ljus.

Själv är jag bortskämd, Hilda, hon kommer en dag i veckan och städar. Hon stryker också makens skjortor. Nu när Hilda ska åka till sin familj i Zimbabwe så har hon erbjudit oss en släkting som skulle kunna komma istället. Så har det varit alla år, men hon som kom förra året var så tafatt att vi avböjde i år. Nog ska vi väl kunna klara av att städa och byta lakan, eller …

Idag har den sista julmaten fixats och avsmakats. Vi har också haft lite julstämning – det har varit mulet hela dagen och det till och med regnade. Det är julstämning det …!

GOD JUL!