Så var det då äntligen dags för – Julafton Jag är barnsligt förtjust i denna dag. Det är inte julklappar och mat som är höjdpunkten, jag vet egentligen inte vad, men radion spelar en stor roll. Vi lyssnar till Sveriges Radio och alla dessa trevliga program som sänds i olika kanaler. Kom idag ihåg att det ju finns Sveriges Radio Minnen, och såg i tablån att där hade jag kunnat lyssna till ett gammalt program med Bertil Perrolf från julaftonen 1999. Nu såg jag det för sent och att jag också missade en massa andra trevliga program. I morgon skall jag hålla reda på tablån.

Ett program som vi uppskattar, maken och jag, är när barnen ringer till Jultomten. Det är inte lika roligt som då den förra tomten hade programmet, det är sedan förra året Sven Wollter, men han var bättre i år än förra året. Barnen är sig lika, och redaktören och sig också lik – dvs rolig.

Vi fick vår risgrynsgröt på förmiddagen och smörgåsbord med dopp i grytan på kvällen. Det blev lite förskjutet, men det gjorde inget. I år tittade vi också på Kalle Anka och Karl Bertils Julafton – det var tre år sedan sist, så det var riktigt trevligt att återuppleva kända filmsnuttar.

Det knackade på dörren och utanför stod en man med den mest vackra julbukett, den kom från sonen med familj i Sverige. Tack så mycket!!

Vi har pratat med barnbarnen, en i Sverige och de två andra i Californien. Alla tre var mycket spända på att tomten skulle komma. Han i Sverige vet nu vad han fått och sover antagligen i sin säng, medan de andra två har några timmar kvar. För min del så är det dags att krypa till sängs, maken drog sig tillbaka för en timme sedan.

Nu är den över denna magiska dag, och den blev precis så lugn och avspänd som jag vill att den skall vara.

God Fortsättning på helgen önskar jag er alla. Och till Barbro o Björn önskar jag dessutom Trevlig resa!