Framåt …

Vårt uppdukade bord i en av Sydafrikas äldsta vinkällare ...

Idag är första dagen på mitt nygamla liv … Låter det konstigt? Ja, kanske. Men för några timmar sedan fick jag iväg det sista åtagandet jag åtog mig för ganska precis fyra år sedan.

Jag har varit dålig, ja urdålig, på att skriva här. Har varit trött efter timmar som jag ägnat åt så mycket annat ”måste”. Nu är detta ”måste” över. Det tog slut i förmiddags, men inte utan bekymmer. Det borde ha varit över redan i söndags – men mina följeslagare ”Urmelkottarna” (bäst att stava dem med stor bokstav – de är inte att förakta, i alla fall deras kraft …)

Jag har avgått som ordförande. ”Kommer du inte att sakna det?” – ”Inte ett dyft”, och det gör jag inte heller. Jag hade lovat att fortsätta med vår tidning – det tycker jag är ganska roligt, trots allt arbete. Det är den som var färdig i söndags, men när jag skulle skicka ut den gick det inte. Strul med Adobe Reader, Internet – ja, allt. Jag väntade till sena kvällen och lyckades att få ut den till medlemmarna – men inte till kansliet osv. Då var filen för ”stor” … Samma sak på måndag, tisdag och onsdag  förmiddag(dvs. idag). Fick hjälp att lägga in den på hemsidan och skickade mail till berörda att de fick helt enkelt gå in där och läsa den …

Idag var det dags att ge mig iväg på den sista aktiviteten för säsongen, Afternoon Tea på Mount Nelson Hotel. Vi damer samlades där och efter diverse flyttande från olika bord – ute – inne, så kom vi till rätta och blev serverade valt te från en hel meny … Ett stort bord dignade med olika små konstverk som gick att äta – det var bara omöjligt att ens tänka tanken att provsmaka på allt.

Jag var inte blyg, jag försåg mig – tog en liten hörna och nibblade, sedan gick jag och tog nästa assiett medan kyparen bar ut den ”nibblade”. Lyxkonsumtion – men en gång i livet så kan man unna sig det. För mig var det dessutom lite av ”firande” … Nu har jag inte längre några plikter mot föreningen, nu ska jag äntligen ägna mig åt maken o familjen igen. Jag förstår att de inte har förstått hur mycket tid och tanke detta har tagit från mig. Kanske hade det varit annorlunda om jag varit i början av livet – men nu är jag i den ålder jag är och jag har varit mycket ensam om vissa ”moderniteter” som det där med datorer, hemsida osv … Ingen mer än jag har kunnat, kanske velat eller brytt sig.

Men jag ska avsluta med att skriva att jag har fått mycket i gengäld. Många nya vänner, intressanta upplevelser osv., osv.

Under tiden har maken och jag roat oss med diverse. Bland annat har vi haft vår granne på besök. Då reste vi runt både till Hermanus, öster om stan. Där vi försökte få syn på valar – men de var inte hemma just då. Sedan till västkusten, Yzerfountin, norr om stan – där var det en val hemma – men jag var i duschen just då, men vi hade några härliga dagar.

Sedan var vi på ”winestomp”, dvs vintrampning. En gammal vingård i en liten by, där vi bodde på ett gammalt hotell.

Ja, jag och flera med mig har skrivit om en hel del av det jag varit med om i den webbtidning som jag strulat med de senaste veckorna. Och eftersom jag lagt ner så mycket arbete på den, och behöver sova nu, så föreslår jag att ni helt enkelt läser där. Jag lägger in länken, klicka på den, så kan ni också läsa de tidigare tidningarna så får ni veta vad vi gjort längre tillbaka.

http://www.swea.org/sweabladetsydafrika___6973.aspx

Som vanligt: bilderna kommer i morgon … Nu måste det bli sängen.

Det blev många morgnar …

Här laddar jag med en back vindruvor i karet ...

Vilken naturtalang (äntligen lite användning för mina för stora fötter) - saften fullkomligt sprutar ur druvorna ...
Mina kompisar i det stora karet ...


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *