Idag var jag tillbaka till min lite vimsiga doktor igen. Han har lätt för att glömma, både att jag skulle se honom idag (fick ett brev att han ville se mig i september) och när jag satt i väntrummet. Jag var tvungen att ge mig till känna igen efter c 20 minuter. Han såg lite generad ut. Han är mycket vänlig och ställer frågor. Verkar också som om han vet lite om sköldkörtelproblem. Nu ska jag testa en ny dos igen, vi får se vad som händer.
Det regnade kraftigt när jag körde tillbaka mot storstaden. Sonen möte på bryggan med vår gamla spis som skulle till återvinningen. Vilken skillnad det är med unga starka armar – det gick som en dans att få in den i bilen och sedan ut igen. Sonen med familj återvände till Rättvik och jag till bryggan. Det var sprej i luften och jag blev effektivt blöt. Det var lite kinkigt att lossa tamparna till båten. Vilken skillnad det är på att göra saker i sol eller i regn. När jag körde mot ön blev glasögonen alldeles igen immade. Maken stod på bryggan och tog emot och tyckte att jag såg ut som Karl Bertil Jonsson när han fick lukta på glöggen.
För en gångs skull var vi inte överlastade med kassar som skulle upp. Bara en kylväska med maten från kylskåpet och två med krukväxterna från lägenheten.
På altanen stod mina nyplanterade krukor under tak för att inte drunkna. Det var tomt och tyst i huset och det blev en kväll framför TV:n …
