Fy, vilken dag det blev idag – igen… Det har varit jättejobbigt, detta datastrul, så långt hemifrån där det finns folk som kan hjälpa till på eget språk, serviceverkstäder osv. Jag var ett tag helt övertygad om att det var fel på datorn, ett måndagsexemplar… Ingenting fungerade ju – allt blev bara mer o mer fel … Jag tror ingen kan föreställa sej hur förtvivlad jag var, i alla fall inte maken… Han var ju snäll och sa att du kan ju använda min dator – visst. Jag fick lov att göra det vid några tillfällen och då trampade han otåligt omkring och undrade när jag var färdig …
Det jobbigaste av allt var att jag har ju så mycket inlagt i denna dator, det mesta kräver lösenord. Bara att leta fram alla lösenord – lägga upp på nytt, osv …
Jag ringde till service-center idag också. Efter bara 20 minuter, med samma låt som härom kvällen, så fick jag en kvinna i andra änden. Vi gick igenom punkt för punkt och efter en halvtimmer så var det dags att prova – då bröts telefonlinjen… Man kan ju tycka att hon borde ha ringt upp mej eftersom hon hade mitt telefon nummer. Men nej. Jag ringde upp igen, satt och lyssnade i 30 minuter på samma trudelutt … Sedan svarade en annan kvinna – en typisk afrikansk kvinna. Hon insisterade på att få passnumret, men jag nekade – till slut så nöjde hon sej med adressen och så kunde vi påbörja proceduren. Jag förklarade hur långt vi kommit innan samtalet bröts och att vi kanske kunde fortsätta från den punkten, men nej vi skulle göra om hela proceduren – vilket vi gjorde. När vi kom till samma punkt igen så sade hon något som jag inte kunde uppfatta – och så satt jag i växeln igen med samma trudelutt i öronen … Hoppas att jag aldrig mer behöver ringa detta nummer … Efter en halvtimme så fick jag svar av en ung man. Förklarade proceduren jag nu gjort två gånger idag och en gång igår. Han föreslog ett annat sätt – vilket inte fungerade. Då sa han att jag helt enkelst skulle koppla bort hela nätverket … jag blev lite nervös och undrade om jag uppfattat rätt. Man pratar sydafrikansk engelska här, med en massa accenter – inte alltid så lätt att uppfatta. Jo, jag skulle deleta hela nätverket, vilket jag gjorde med en stor klump i magen. Nätverket försvann från skärmen. då sa han åt mej att ansluta till det försvunna nätverket, vilket jag gjorde, hur nu det gick till. Nu blev här några teknikaliter som han lotsade mej igenon och jag fullföljde, och – Bingo!! Där var jag uppkopplad, lika enkelt som när jag kopplade upp makens dator två dagar innan.
Men sedan var det fortsatt strul, som jag har hållit på med resten av dagen, vad är det som säger attallt skall fungera. Men jag har en ängel i Californien som alltid ställer upp – det gjorde hon också idag. Efter många turer och mycket tid, som jag tog från hennes arbetstid, så fungerar nu alltsammans. Stort tack och stor kram till min dotter…!!!!
Så här har min tillvaro sett ut i två dagar …