Grusväg på höjden …

Det utlovade regnet såg ut att bli av i morse och jag tog på långbyxor, vem vill frysa … Efter frukost så gav vi oss av mot Cango Caves, några vackra grottor som är mycket omtalade. Och de var fantastiska. Vi vandrade omkring i stora ”salar”. Jag tog några egna bilder, men det var så mörkt och så högt i tak, så min lilla kamera räckte inte riktigt till.

Sedan fortsatte vi mot Swartbergs passet, det var verkligen ett pass – det var en fantastisk vy för dem som kunde sitta och titta, men en gräslig väg att köra. Smal grusväg, branta stup på sidorna – vi hade dessutom yttersida … – och så branta backar att jag var tvungen att köra på ettan – både upp och ner. Läskigt var det i vilket fall, visste inte om bilen skulle kana bakåt på gruset, eller halka framåt. För min del så var det ingen roligare resa, vill inte fråga de andra, men helskinnade så kom vi ner på fast mark igen och flera timmar efter vårt schema så var vi på väg på vår långa resa tillbaka till Kapstaden.

Vi stannade i en liten håla med en bensinmack och en B&B med en liten restaurang. Vi behövde äta middag. Jag åt för första gången en typisk sydafrikansk gryta (som jag inte kan stava namnet på) – har tänkt göra det i alla år, men det har inte blivit av än. Men nu blev det av, det var lamm o en massa grejsemojs med lite currysmak, serverad med chutney, kokosflingor och marinerade tomater/lök. Gott!! Men, de hade en tvilling till vår Sigge…!!! Vilken märklig känsla … maken gick fram och hälsade och papegojan betedde sej likadant som Sigge när han ville bli kliad i nacken. Men han sade inte Ååhh, som Sigge. Han hade också samma ”full i fan-blick” som Sigge, så det kanske alla Grå Jacko har. Vi åt vår middag och papegojan gick ner på golvet och var mycket nyfikna på våra fötter, innan den klättrade upp på ett räcke och vidare upp på ett bord där den satt och visslade till oss, omväxlande med jamanden som en katt. Kul.

Efter en resa i mörker, vilket vi inte gillar, så kom vi äntligen hem kl 21.30. Allt i lägenheten var ok och våra Amaryllisar blommade för fullt. Det blev nästan julstämning … Ja, den försvann ju ganska snart när vi konstaterade att bredbandet inte fungerar – igen … Tack o lov har jag tid kvar på vår ”gamla” mobiluppkoppling …