I morse när jag vaknade var jag ensam. Det tog en stund innan jag förstod varför, maken skulle följa med de andra gubbarna på golfen. Han skulle inte spela men känna sej för. Han kom senare hem alldeles förtjust över hur mycket fågel det var där ute – vilken tur – då kanske vi kan få iväg honom till golfbanan i höst… 😉

Själv skulle jag träffa damerna, vi skulle ha hårvård. Två av oss skulle bli med slingor i håret och den tredje skulle sätta dit dem. Det blev mycket skratt, man är ju inte precis tjusig när man håller på. Först får man en fånig hättta på huvudet med en masa hål i, inte blir det bättre av att man drar upp hårtestar genom dessa hål. Man ser helt enkelt helfånig ut, men vi var alla nöjda med resultatet.

Vi skulle också designa en etikett till swea-vinet, som nu ligger på fat och skall bli färdigt till i höst. Det gick inte framåt så bra, för mycket prat … Vi hade alldeles för mycket att ventilera och timmarna gick väldigt fort. Maken kom tillbaka och såg ingen skillnad – som vanligt. Han är inte så bra på att skilja på nytt eller gammalt, han ser helt enkelt inte. Ibland skall han vara snäll och frågar om jag köpt något nytt, jag vet då inte vad jag skall svara när jag står där i min gamla ”trasa”, som funnits i min ägo i flera år. Men ser man det från den positiva sidan så är det ju ganska trevligt …