Det var dimmigt i morse, kändes nästan som hemma (i Kapstaden), vi har haft dimma där till o från de senaste veckorna. Skillnaden var att vi inte hörde mistluren från fyren och när vi tittade på termometern. Det klarnade upp lite, inte helt o hållet, men vi såg solen och på granntomten blommar snödropparna.

Maken gav sej ut på stan i diverse ärenden, jag försökte ordna andra ärenden här hemma – läs datorproblem. Vi ställde på bilen, (den startade också), och då behövdes en utskrift av beviset från Vägverket. Skrivaren vägrade. Löste problemet efter några timmar genom att skicka ett mail till mej själv – till vår uråldriga dator som står kvar här hemma. Men den fungerar bättre ihop med skrivaren, som faktiskt är ny, ja, förra året, än med min nya laptop.

När jag startade den gamla datorn, så skrek virusprogrammet att det inte var uppdaterat sedan i slutet på september … Jag försökte åtgärda det per telefonuppkoppling, till en hastighet av 38 kb/sek. Efter två timmar gav jag upp och kopplade ner. Hade tur att få uppkoppling i laptopen via någon granne, som har oskyddat nätverk. För jag har ägnat halva dagen åt Swea och Sweas hemsida – igen.

Det är inte helt fel att vara tillbaka här hemma. Jag har talat med mina barnbarn, alla tre – även om jag inte förstod så mycket av vad den yngste sa, men han verkade inte ta illa upp. Det blev lite konstigt med middagen, vi hade inte tänkt på att handla hem idag, så maken fick ge sej ut igen. Men vi är ju vana att äta sent. Det var faktiskt roligt att laga mat, jag har ju en liten TV i köket – och svensk TV är bra …