Idag var det makens fördelsedag, jag kom ihåg i går, men efter en natt med ”droger” mot förkylningen – så var tanken puts väck. Jag var glad att jag överhuvudtaget sov, och jag att jag inte väckte maken. Det kanske jag gjorde, men han sa inget.

Strax före kl 8 så stod det en sjungande liten familj i rummet, med blommor, paket och ballong. Och, naturligtvis, en cupcake med ljus. Man hade dessutom skojat med maken så att det gick inte att blåsa ut ljuset, till barnens förtjusning.

Själv kände jag mej som skrutt, tog mej knapp upp – det värkte överallt i kroppen. När uppvaktningen var avklarad, så lade jag mej att sova igen – vilket jag gjort i stort sett hela dagen. Vaknade när barnbarnet kom och visade upp sin ryggsäck – Pippi-motiv – hon skulle gå till sin preeschool, och jag skulle ju har varit med … Så snopet.

Jag somnade om och nästa gång jag vaknade, kom dotterdottern med blommor som hon plockat till mej i trädgården. Knallgula, finns något som så smälter ett mormorshjärta, som när man får dessa knöliga blommor och några utan skaft …

Där ligger han och sover och jag som kommer med paket, och brorsan med ballong …

Men men vaknar när man får paket på sängen …

Undrar om han kan öppna själv, eller om jag skall hjälpa till …

Titta mormor, vilken fin skolväska jag har …