Vi satt ute idag och drack vårt morgonte – det var visserligen lite svalare och det kunde inte bli så länge – vi skulle hinna slipa det sista – några kanter med kanslipmaskinen innan vi lämnade tillbaka den. En ganska hopplös, okontrollerbar maskin, som nästan ställde till med mer problem än den fixade … Jag insåg att jag skulle behöva fixa med mitt lilla ”strykjärn” för att få till alla ”kanter” som kantmaskinen lämnade efter sej.

Maskinerna skulle lämnas tillbaka senast kl 11, så  vi lastade den stora i skottkärran och ”klättrade” ner mot bryggan – det var betydligt enklare i den riktningen – vi var inte ett dugg trötta när maskinen var parkerad på bryggan. Dags för nästa maskin – lekande lätt. Så annorlunda mot att släpa utt till tomten.

Maken åkte iväg och jag åkte tillbaka till ön och började med mitt lilla strykjärn. Trodde i min enfald att jag skulle vara klar strax efter lunch. Men det blir en dag till – kanske jag är för noga – men om jag nu lägger ner så mycket tid och kraft på detta så vill jag att det skall bli bra …

Mitt i alltihop så firade vi bröllopsdag, jag var den som kom ihåg.  Talade om det för maken då han ringde. Han var ju på fastlandet och skulle inhandla diverse saker efter en handskriven lista. När han sedan dröjde så länge så trodde jag att han kanske tog sej tid att köpa blommor – vad vet jag … Men när jag hämtade honom med båten så var där inga blommor. Jag fick veta att förseningen berodde på problem med att hitta sakerna på listan och att han hållit sej till den vid inköpen, (och på den stod inga blommor) …

Så här är vi vana vid att det är ..

.

Nyu blommar det för fullt …