I morse var det väckarklocka igen, men det trista är att de kommer aldrig i tid – vi skulle inte behöva stiga upp så tidigt. Saken är ju den att vi inte vet när de kommer. Maken flydde ut på sina promenader och jag satt här vid datorn och höll ett öga på att det dammade – vilket innebar att det arbetades. Mr Albert kommer och går utanför vår kontroll, men han har två stackare som står här och slipar och hostar, för andningsskydd är det inte tal om. Samma gäller faktiskt för mej. Jag brukar dra med en trasa över datorn då och då för att hitta den …

Man hade lovat varmt i dag och varmt blev det kan jag lova. Det var så skönt och härligt att till o med jag satt ute på balkongen och – äntligen (tråkigt nog), så läste jag ut min bok. Nu är där bara ett stort tomrum, vet inte vad jag skall sätta tänderna i – blir ju svårt att hitta en ersättare i mitt fattiga bibliotek.

Det blev en sen kväll ute på balkongen, jag har svårt att krypa i säng när det är så ljuvligt varmt, 29 grader efter kl 23 på kvällen.

Annars har det inte hänt så mycket. Hantverkarna slipar och dammar ner, maken springer på stan, jag sitter vid datorn och försöker komma ikapp (verkar omöjligt just nu) och vi följer med spänning hur de skall lyckas få ordning på den stackars poolen på skolgården. Den blev alldeles full med skräp, grenar, löv och gamla tidningar under stormen – den är fortfarande full med skräp och pumparna går under högljud protest. ”Dammsugarna” står helt stilla i ”smeten” på botten, det är antagligen totalstopp, men ungarna badar då och då i alla fall …

Det har sett värre ut, men det sitter fast väl i rören …