Ingen klocka på ringning … Och vi ligger ju en timme före Sverige, så det var inga problem med att hinna lyssna på ring så spelar vi. Fast vi var lite besvikna på att Lisa var lite slarvig med att fråga om vädret idag. Det är väl det som är vitsen med programmet. Ja, frågorna också naturligtvis, men de dem kan man ju för det mesta, det är bara de stackarna som ”kom fram” får sitt ”hjärnsläpp”. För oss andra gäller ju att få veta hurdant vädret är där de bor, eller … ?

Maken tog sin långpromenad, han börjar tröttna på att alltid promenera ensam. Jag satt kvar med foten i högläge och uppdaterade min dagbok och lekte lite i datorn. Finns inte så mycket man kan göra i dammet. Är ju ingen idé att dammsuga och torka golven o annat, de kommer ju på måndag igen. Jag dammade av i bokhyllan och sorterade mina böcker, bara för att konstatera att jag har köpt med mej två dubbletter. Så inför nästa hemresa skall jag ha en förteckning över vilka böcker som finns här. Den som ligger i huvudet är tydligen inte up to date.

Jag har lovat att skänka en väska till lotteriet på julfesten och idag gjorde jag färdigt designen, så bara dammet försvinner så skall jag sy ihop den också, om nu maskinerna fungerar, de kanske har dammat igen.

Maken fixade middag, han börjar bli riktigt duktig i köket – visserligen bara ett fåtal rätter – men eftersom det är så sällan så gör det inget, det blir variation i alla fall. Och gott blev det! Kvällen avslutades med ”Grabben i graven bredvid …”