Klockan på ringning, igen, för vår hantverkarboss hade påpekat att han ville börja tidigt för att hinna med …  Jag försov mej förståss, kramade väckarklockan som en nalle … Maken har inte förstått än att jag måste väckas i god tid om jag skall fungera. Så när jag vaknade 7.30 stod han i duschen, och han tog god tid på sej. Kvart i åtta kom jag in, stressade på – men för en gångs skull så ringde vår Albert och talade om att han skulle bli sen. Han skulle komma vid ett-tiden.

Maken försvann till tandläkaren, hann komma tillbaka och försvinna igen till Telcom – han skulle fråga om förbrukningen på vårt Adsl. Han misslyckades, men han glömde också komma hem. Så när klockan var snart fyra ringde jag och undrade om allt var ok. Jo, det var bara bra – han satt med våra vänner på krogen. Jag påpekade lite surt att det fanns inget i kylskåpet – och att jag hade fått nöja mej med en ostkant till lunch.

Efter en stund kom maken med ett fång rosor – tjusigt – vill inte vara grinig, men kanske något ätbart hade varit att föredra. Hantverkarna var fortfarande kvar – maken lade sig för att vila middag.

Jag bestämde att när maken tittar på nyheterna, kl 19.00 – som maken aldrig missar – så skulle jag gå ut och äta min lunch. Det stämde också tidsmässigt med det som skulle vara färdigt med det arbete som jag höll på med. Men, hör och häpna – maken avstod från nyheterna för att göra mig sällskap.

Vi åt en god middag på den nyöppnade restaurangen, som vi tidigare lovordat. Sedan avslutade vi kvällen på balkongen – temperaturen är härlig just nu, även om maken tyckte att sängen hägrade mer. Men det gjorde inget – jag njuter verkligen av att sitta på balkongen en sådan här härlig kväll …