Ännu en varm morgon. Dottern tog barnen med till en badstrand på Värmdö där de skulle träffa bror med familj. Själva skulle vi ta emot ett par från Tromsö. De var våra grannar i Ghana och vi hade många trevliga stunder tillsammans där nere. Nu är de på resa genom Sverige för att besöka sin dotter, som är gift med en svensk och bosatt i Småland. Det blir några hundra mil innan de är hemma igen.
Faktiskt är det verkligen speciellt att få träffa vänner som man lärt känna när man bott utomlands. Kanske beror det på att man är så utsatt och så beroende av varandra, där finns inga myndigheter eller institutioner som är det minsta intresserade av att underlätta för oss som kommer utifrån.
Det blev några trevliga timmar och återupplivade minnen, medan vi åt lunch tillsammans. Tiden gick fort – som den alltid gör vid sådana här tillfällen. Men det kändes så bra att sitta där och prata, att det finns några som man kan bekräfta med att vi faktiskt har varit bosatta där i Ghana och det i mer än tre år. Detta liv och dessa minnen är ju så annorlunda, alla dessa upplevelser, ingen förstår eller är ens intresserad av att höra – så det är inget man berättar om …
(Har uppdaterat några dagar bakåt med bilder och text …)
Hej nu får du inte var nattuggla längre. Var till kyrkogården i dag det blommade så fint. Nu kommer det tre busungar hit vi skall åka ut på dellen dra upp några fin firrar Ha det så bra kram från Ulla Olle häsar alla
Hej, hej!
Det där med nattuggla … Trodde jag skulle växa ifrån det och bli som andra – ju äldre man blir desto tidigare vaknar man. Underförstått, desto tidigare går man i säng. Det gäller inte mig. Men jag borde kanske tänka på skönhetssömnen – ser ut att behövas. Kan det ha något samband …? 😉
Hoppas det blev många fina firrar!
Kram
M