Det blev en tidig morgon efter en sen kväll – igen. Jag hade återbesök hos doktorn. Är så glad att jag bytte vårdcentral, visserligen får jag åka till Gustavsberg, men det är det värt. Det tar bara 20 min med bilen och 35-40 min med bussen. Jag har hamnat hos en fantastisk läkare. Hon tar sig tid och i dag satt vi och pratade och hon kommer ihåg mig som person – det är lika förvånande och glädjande varje gång. Vi lever trots allt i en storstad, vilket var mycket tydligt på förra vårdcentralen.
Hon hälsar på gatan när vi möts, vi vinkar till varandra genom fönstret osv. Hon kommer ihåg att jag var en av de första som testades mot den nya influensan – kanske inte så märkvärdigt med tanke på att hon själv blev isolerad. Antagligen blev hon också isolerad från sin familj – hon har små barn. Men hennes kommentar, när vi talade om det idag, var inte sitt besvär av det hela, utan att hon hade varit bekymrad för mig. Hon utgick från att jag hade varit mycket orolig innan jag fick provsvaren. Det var också hon, från sin karantän, som ringde utanför kontorstid och talade om att faran var över …
Jag ställde frågan om det är samma med denna influensa som med malaria, att man måste ta provet vid rätt tillfälle för att det skulle ge utslag. Och hon talade om att de faktiskt trodde att de hade det första fallet med mig, jag hade spår av den. Men de var för svaga eller veka eller vad man talar om för termer, det hade ju gått fem dagar, så det var därför som de ville ta om proverna. Men då hade det gått ännu fler dagar och de fanns där inte längre. Så kanske var det den ”nya” influensan jag hade – vilket ju i såfall är bra, då behöver jag inte oroa mig igen – denna omgång.
Maken, som körde mig ut till G-berg, fortsatte till båtverkstaden där han hämtade vår båtmotor, som varit på reparation. Enligt uppgift så fungerar den bra igen. Han befinner sig nu på ön, där han stortrivs. Jag tog bussen tillbaka tillstan och satt bredvid en genomförkyld person, som trots allt hade vett att nysa i armvecket – men hur mycket hjälper det under 20 minuters bussfärd …
Sedan har jag klarat av ett styrelsemöte via telefon här i stan, det blev långt – men ganska fantastiskt att vi sitter på tre kontinenter och talar med varandra och kvalitén är densamma som på ett lokalsamtal.
Jag borde också ligga i sängen för länge sedan, men …