När jag vaknade i morse så bestämde jag mig för att ta bussen till Canal Walk för att köpa den trasa som var undanlagd för min räkning. Min inköp från igår var mycket bra, men kanske inte någon festblåsa precis. Såg ut som om jag skulle på en trevlig konferens …

Maken var behjälplig med tidtabellen. Själv blev jag med akut Swea-arbete och satt och strulade framför datorn. Dessa unga? smarta -tror de – designer av nya Word som gör om allt i andra format än vad man tänkt sig. Jag skulle helt enkelt kopiera in en text i en annan och det var ett förbaskat streck som hela tiden lade sig i. Dvs ett obefintligt streck dök upp hur jag än gjorde det hela. När det hela var klart och jag skulle skicka iväg, så fungerade inte mailprogrammet.

Efter några timmar så kom jag iväg med bussen. Maken var hygglig och följde med – han ville väl se att jag kom på rätt buss i mitt frustrerade tillstånd.

Canal Walk är en fantastisk shopping mall, att jag inte åkte dig igår i stället. Nu hade jag inte så lång tid på mig innan bussen gick tillbaka, men jag hann hitta en butik med massor med underbara kläder i min storlek – svårt att välja, fast egentligen inte. Prislapparna var en natrulig broms. Jag hann plocka upp den som var beställd och fika. En mindre lyckad fika. Jag bestämde mig för att dricka en viss sorts kaffe och ta en croissant med smält ost. Kaffet var mycket gott, om man gillar sött … Croissanten var en croissant – mycket tråkigare än vad det låter. Så med den söta kaffesmaken i munnen skyndade jag mot bussen och hemmet.

Jag hade tid hos frissan, min gamle master. Har inte varit hos honom på över ett år nu, jag var inte nöjd med honom sist – han är alldeles för dyr för att jag inte skall vara nöjd. Men nu skulle han få chansen igen eftersom jag inte var nöjd med den frissan som ersatte honom. Hon var så bra förra året och när jag nu kom så blev det bara bort i tok. Hon klippte en konstig frisyr som fick fram lockar i mitt spikraka hår …

Så nu är jag nyklippt och han borstade och fönade fram en riktigt tjusig frisyr, om man vill se ut som en tant …