Barnvakt … | Marie Wiberg

Som jag skrev igår, tiden rusar, och jag får anstränga mej för att komma ihåg vad jag gjort idag. Jag har haft tvättstugan, gick jättebra när maken var hemma. Han tog hand om Alex, men sedan hade han ett möte och tvätten var inte klar, barnbarnet skulle sova och hur gör man… Barnbarnet fick skjuta upp sin sömn i tre kvart och följa med mej i tvättstugan. Förstår inte hur småbarnsmammorna klarar av detta i vårt hus. Hissen går bara till gatuplanet och tvättstugan ligger i källaren. Jag fick bära ner vagnen, sedan fick jag bära upp vagnen och tvättkorgen, i omgångar. Barnbarnet är mycket snäll och tålmodig och vi kom upp i lägenheten igen. Jag var helt slut och han var trött. Han kunde åtminstone lägga sej och sova middag, men inte jag.

Sedan bar det av till dotterns arbete, hon behövde få ”amma av sej”… Barnbarnet fick inget mellanmål och jag såg framför mej en mardrömsresa med tunnelbanan. Men han var helt facinerad av allt och alla, speciellt en svart dam som satt och pratade i telefon. Hon blev fullkomligt utstirrad av honom… 😉

Han skötte sej med den äran på kontoret och mamma kunde vara stolt över sin charmige son, mormor också. Sedan bar det av hemmåt, jag försökte ta några bilder – för framtiden – för att han skall kunna se att han varit i Stockholm som bebis, men han var måttligt intresserad.

Ikväll har dottern lämnat över barnbarnet i min vård, hon skulle äta en bit ute på restaurang med goda vänner. Barnbarnet uppförde sej väl och somnade som ingenting. Efter en timme pep han till och jag skyndade in och stoppade in nappen. Efter ytterligare en timme pep han till igen, men då hjälpte det inte att peta in nappen…. Det tog en timme och fyrtio minuter innan jag fick honom att somna igen. Försökte ge honom nappflaska med välling, och han tog snällt flaskan, men när det kom välling i munnen så höll han på att kräkas…