Nu sitter jag på ön igen efter en vecka i stan. Det kändes lite motigt att åka ut – har börjat boa in mig i stan. Men när jag väl är här så känns det bra – trivs ju så bra här ute, så vad är egentligen problemet. Kanske att det plötsligt känns så mycket skönare med WC än att behöva gå ut i mörkret med en lykta. Nu hoppas jag på att meterologerna har rätt och att det skall bli värme igen – några timmar på altanen med morgontéet är inte helt fel.

Veckan i stan har inte heller varit så fel. På torsdagen kom kusinen och hämtade mig, jag hade gjort iordning äggmackor och hon hade fixat kaffe, så drog vi iväg söderut mot svampskogen och denna gång hittade vi massor med svamp. Visserligen var vi hack i häl med någon som plockat en hel del Karl Johan strax före oss. Vi såg ”spåren”, men det räckte och blev över till oss också. Vi hittade dessutom massor med delikata kremlor. Dem får man i regel ha för sig själv, då så få känner till dem. Det blev någon timmes rensning på balkongen i solen och med ett glas vin.

Kusinen bestämde sig för att sova kvar hos mig, halva nöjet är ju att rensa tillsammans och att njuta under tiden – vilket vi gjorde. Sedan var det köket som gällde då vi förvällde svampen. Det blev några liter kvar av både Karl Johan och Kremlor sedan de var förvällda. Förrätten var given, smakprov av olika svampsorter (smörsoppen vann), sedan blev det stekt laxfilé med spenat.

Vi hade en mysig kväll i varsin soffa där våra trötta kroppar fick bre ut sig medan vi läppjade på vårt vin. En härlig avslutning på en härlig dag.

Min mamma skulle ha blivit 84 år igår …