Maken är ju som alltid morgon pigg – själv är jag som alltid mer eller mindre ”avstängd”, dvs inte kontaktbar … I morse skulle vi packa ner de få prylar som behövs för två övernattningar. Jag famlade runt i ca en timme och kände mig mycket duktig när allt var på sin plats. Maken hade inte ens börjat packa sin väska. Vet inte vad som hände, men av någon anledning så var han återigen före mig …
Jag lyckades i alla fall få till det – och så var allt packat i bilen och vi var på väg. Jag var motståndare till att packa igen och att förflytta mig bara två veckor efter att jag anlänt – har ju knappt kommit i ordning. Maken som varit här i några veckor var otålig – något måste hända.
Vi styrde kosan norrut mot West Coast och efter ca en timme stannade vi och fikade på ett Farmstall, där vi fikat för några år sedan. De hade då många fåglar och vi var nyfikna på hur det kunde se ut nu. De hade byggt ut väldigt mycket. Där fanns en jätte voljär, där fåglarna – kakaduor, aror och andra papegojor och icke papegojor kunde flyga fritt. De hade också en stor bur där de hade två kullar med gul/blå aror som samsades med ett par röd/blå aror. De gulblå var egna kullar som de fött upp. En kull med två ungar och en med tre ungar. De rödblå var fåglar som man lämnat in.
Det var kul att sitta och titta på dessa aror, medan vi fikade. Två av dem ”brottades” på marken och var hur lekfulla som helst.
Nu befinner vi oss på ett B&B i Paternoster på Västkusten norr om Cape Town (utan Internet uppkoppling). Maken sover gott i den sköna sängen under ett helt underbart dunbolster och jag borde göra det samma. Menjag sitter här med datorn och hade tänkt vara lite nyttig och avverka några måsten, men det fungerar inte så när man inte har uppkoppling, så nu stänger jag ner och antingen försöker jag sova eller så läser jag i den bok jag tagit med. Inte den om Göran Persson, den skall avnjutas i små portioner – läs, inget jag tar med i sängen på min ledighet …
Jag älskar denna del av Sydafrika, här är så vackert och i morgon är en annan dag och då skall jag njuta – trots allt …
