Idag blev det – äntligen – klart. Det mastodont arbete jag startade för två år sedan, 2011, inför min syster jämna födelsedag. Tänkte sätta ihop lite bilder om hennes liv. Hade tidigare scannat in alla bilder från egna album, mammas album och en yngre syster bidrog med att jag fick scanna in hennes album. Allt detta för att jag skulle sätta ihop en bildserie som började med vår mamma och pappa som små – större – och så småningom med oss. Det arbetet är påbörjat sedan många år, men allt tar tid då många av bilderna är i så dåligt skick. Men jag har kommit en bit på väg.

Nu bestämde jag att gå emellan med en bildserie till syrrans sextio-årsdag. Det pinsamma var att jag talade om att jag höll på … Trodde inte då att det skulle ta sååå lång tid. Men, nu är det klart – äntligen.

Har delat upp det hela i tre avdelningar – för att det inte ska bli för tungt … Det är drygt 150 bilder. Lika många till som ratats … Bestämde mig för att komprimera, zippa eller vad det heter, för att kunna skicka över filerna via mail. Lärde mig ganska snart att det inte går med jpeg bilder – de är redan komprimerade. Den största filen är 22,5 mb och minskade till 22 mb. En flopp alltså. Har minskat bilderna redan innan för att det inte ska vara för tungt – nu sitter jag där i alla fall med mina stora filer. Har ju tänkt att de ska brännas ner och skickas, men vet ju inte riktigt med postverket här hur det går. Och det hade ju varit roligt om syrran nu kunde ta del av detta så snart som möjligt – vilket nu är omöjligt.

Det finns lite andra vägar också, men det kräver att hon vet hur hon gör i andra änden – och man kan ju inte ge bort något med villkor att någon måste lära sig något som man kanske inte är det minsta intresserad av att lära sig …

I morgon ska jag friska upp kunskaperna om hur jag bränner en cd – har inte gjort det på flera år. Blir ju inte så när man lägger allt på extra hårddiskar nu för tiden …

Ett litet smakprov på hur söta flickor var på 50-talet och i vilket skick bilderna ofta är …