Har varit trött (fysiskt utmattad) de senaste månaderna. Att flytta tar kraft ifrån en. Först: hitta en lägenhet, springa på visningar, vara med i budgivningar … Har vid några tillfällen vaknat med datorn i knät mitt i natten med halvskriven sida, som jag tänkt publicera här … Har tagit några bilder på den stora förändringen i vårt liv, detta sker mestadels med telefonen numera, sedan den lilla kameran stals. Det lilla minneskortet till telefonen kräver en ”adapter” och den vet jag nästan aldrig var den är – i alla fall inte mitt i natten när jag somnat med datorn i knät. Därför ingen text, inga bilder.
Nu sitter jag i Strängnäs, har precis sett filmen om Sugar man. Många bilder ”förde mig tillbaka, väckte min längtan efter Sydafrika”. Inte minst publikens gensvar – något som vi älskar när vi är på konserter – vilket vi är väldigt ofta. Den härliga sydafrikanska spontanismen och vänligheten.
Det är kanske upplevelsen av att befinna sig i den sfären som gör att jag numera otrivs i Stockholm … Nu har vi ena benet i Strängnäs och jag är glatt överraskad över de vänliga och engagerade människor som vi hittills kommit i kontakt med. Kanske är det så att det är i Stockholm som förändringen har skett, men att i resten av landet är vi fortfarande vänliga och engagerade människor …
Vår betänksamhet över att flytta till mindre har under detta dygn försvunnit. Vi ska bara ”pressa” in oss här. Det vi föll för – utsikten – har överträffat våra förväntningar. Tala om skiftningar i ljuset. Om jag har tagit hundratals bilder av solnedgången på Ymsen så blir det nog en spottloska i havet av de kommande bilderna av den vy vi nu har utanför vår fantastiska, inglasade balkong. Den måste vara något alldeles i särklass – det är minst 20 spindlar som vill dela den med oss …
Jag har inget emot spindlar – tvärtom, de gör ett gott arbete i det de är satta att göra. Dottern håller nog inte med … 😉 Men, nu är jag beredd att ta till något drastisk – spray? – för att få ha balkongen för oss. Sjasade undan några igår när vi kom, de har nu åstadkommit de mest fantastiska fångstnät, igen – är verkligen imponerad – men vill inte vara såå intim … Ska avvakta tills vi flyttat hit.
Vi har bott här inatt. Vi startade från Årsta med lång lista på vad som skulle packas och inköpslista, vad som skulle inköpas på vägen. Vi glömde två viktiga saker från Årsta – ”plupparna” till den hylla som skulle sättas ihop inför flytten på torsdag. Inte första gången, vi glömde dem förra gången också när vi skulle sätta ihop hyllan i källarlokalen. En pall som skulle användas i samband med målningen av sovrummet. Men trots det är nu sovrummet målat en första gång. I morgon blir sista strykningen.
Vi har bestämt oss för att anlita den lokala flyttbyrån. Maken tog in offert från ytterligare en flyttfirma. De hade uppgifter om timmar hit och dit och en massa tillägg. Bl.a. skulle vi betala 50 kr för varje gång de passerade tullarna. Undrar hur man tänker när man offererar i 20 tusen kronors klassen och det blir tillägg på 150 till 200 kronor för biltullar. Vi vet hur vi reagerade – nej tack!
Det blev den lokala flyttfirman som fick budet. Han kom och tittade, gick hem och skickade offert. Vi accepterade, han kom med flyttkartonger och sade att när han nu ändå var på plats så kunde ha ta med en del saker. Sagt och gjort, cyklarna är på plats, den största krukväxten, ett skåp och den hel hyllvägg med Ivar hyllor. Han fick en uppsättning nycklar och när vi kom igår var allt på plats. Han är inte den förste positiva personen i Strängnäs vi träffat dessa veckor. Hoppas att det fortsätter så.
I vilket fall har solnedgångarna i Årsta fått en allvarlig konkurrent – ja, kanske till o med blivit överträffat. Så kära alla förbered er på skymningsbilder från Strängnäs …
