Vi hade bestämt att vi skulle åka till Skansen idag. Vädret var det allra bästa tänkbara. Det var kortärmat som gällde. Vad vi inte hade tänkt på är att Allsång på Skansen skulle ha premiär idag, så det var dyrare än vanligt, men också massor med folk. De flesta verkade vara turister, det var andra språk än svenska som talades, och den den svenska som talades var av dialektal natur, vi kände oss som turister i vår egen stad. Alla platser på de ”fria” bänkarna var redan upptagna och folk började markera revir på planen framför.

Nu var vi där så tidigt, så det gick ganska bra i alla fall med alla människor. Dotterdottern skuttade omkring och trivdes, vi andra försökte hinna med henne så gott det nu gick med två barnvagnar. Det fick lov att bli två vagnar, eftersom lilla mamma och dotterdottern skulle stanna kvar i stan och maken och jag skulle ta den lille med oss tillbaka. Det var dessutom praktiskt att slippa släpa väskorna med mat och den obligatoriska babyväskan.

Efter några timmar i värmen så var vi helt slut och sökte oss mot utgången. Vi hade tur med att de flesta inte skulle tillbaka till stan utan vi mötte dem när vi åkte, så vi slapp stå i köer till Djurgårdsfärjan. Barnbarnet var helt slut när vi kom tillbaka, och det tror jag det. Han hade sovit en timme på förmiddagen och inget mer. Han var på väg att somna på färjan, sedan på t-banan och sedan i bilen, men inte. Ett snabbt mellanmål, ny blöja och sängen blev det och han sov faktiskt i femtio minuter … Sedan var det dags för middag, bad och sängen – igen …

Vi fick en liten stund för oss själva att sitta och läsa tidningen, lyssna lite halvdant till Allsång på Skansen och bara koppla av, innan det var dags att hämta dottern o dotterdottern. De hade haft en fantastisk eftermiddag och dotterdottern bara strålade, ja, dottern också.

Titta vilka söta kattungar …

… och björnar.

…..

Jag tycker att det är kul här under suffletten …

Kom inte för nära …

En som har tröttnat …